Nu infriar regeringen löftet om en tusenlapp kvar i plånboken för låg- och medelinkomsttagare. Finansminister Anders Borg hoppas att jobbavdraget ska stimulera till 15.000 fler svenskar i arbete.
Finansdepartementet har lagt fram två alternativ, som ger i snitt 150 respektive 200 kronor mer i månaden efter skatt. Det innebär att den skattefria inkomsten ökar från 31.000 kronor till 37.000 kronor per år.
- Det är en försiktig åtgärd för att gradvis göra det mer lönsamt att arbeta, säger finansminister Anders Borg (m).
Det första steget i sänkningen av inkomstskatten, det så kallade jobbavdraget, innebar inte den tusenlapp mer i månaden för vanliga löntagare som utlovats. Med de höjda avgifterna för a-kassan och turerna kring fastighetsskatten har regeringen under våren samtidigt fått kritik för en omfördelningspolitik som gynnar höginkomsttagare. I det andra steget i jobbavdraget stannar skattelättnaden vid en årsinkomst på 200.000 alternativt 280.000 kronor. För de som tjänar mer hamnar avdraget på samma nivå.
Procentuellt sett är skattelättnaderna störst för låg- och medelinkomsttagare. En gymnasielärare med en månadslön på 28.000 kronor och en undersköterska som tjänar 20.800 kronor får samma summa mer kvar efter skatt enligt det första alternativet 179 kronor per månad. Regeringen vill också öka drivkrafterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. De som har fyllt 65 år får därför en större skattelättnad. Det handlar om upp till 3.200 till 4.200 per år.
Syftet med skattesänkningen är att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden. Enligt finansdepartementets beräkningar skulle jobbavdraget kunna ge en sysselsättningsökning på som mest 0,45 procent.
- Det blir i runda slängar 1.000 kronor mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden, säger Anders Borg, men påpekar samtidigt att det är vanskligt att veta hur stora effekterna på sysselsättningen verkligen blir.
Socialdemokraterna har kritiserat regeringen för åtgärder som eldar på ekonomin. Men enligt finansministern är ett ökat arbetsutbud det bästa sättet att undvika att en högkonjunktur övergår i överhettning.
Hur reformen, som kostar staten 8,5 respektive 10,8 miljader kronor, ska finansieras är oklart. Statsminister Fredrik Reinfeldt har tidigare bland annat talat om en andra karensdag i sjukförsäkringen. Tanken är att skattesänkningen ska genomföras till årsskiftet, men Anders Borg var i går tydlig med att tidpunkten beror på statsfinanserna.
- Vi utfärdar inget löfte om att nu genomföra det här, betonar han.