Finansminister Anders Borg har ett dubbelt uppdrag när han presenterar höstbudgeten i dag. Framför allt ska han visa att Reinfeldts regering kan leverera de löften om fler jobb som redan gett de borgerliga två valsegrar. Och att han kan sköta landets ekonomi även utan majoritetsstöd i riksdagen.
Själva budgeten innehåller också en dubbel plan: Steg 1 är de relativt begränsade vallöften som levereras nu till väljarna, steg 2 är de större löftena om skattesänkningar och mer omfattande reformer med sikte ända till efter nästa val.
Anders Borgs ”bibel” för budgetarbetet har varit det 48-sidiga valmanifest som de borgerliga partiledarna presenterade den 26 augusti. Där var varje rad och kommatecken förhandlade mellan partierna, och varje gång det uppstår oenighet inom regeringen om olika satsningar de kommande fyra åren kommer man att gå tillbaka till valmanifestet och utgå från den överenskommelsen, enligt uppgifter till DN.
Statsminister Fredrik Reinfeldt deklarerade också i regeringsförklaringen förra veckan att hans nya minoritetsregering kommer att utnyttja budgetlagens möjligheter att driva igenom sin ekonomiska politik utan att kompromissa med oppositionen.
De flesta av de ”nyheter” som presenteras i dag finns därför redan i valmanifestet. Som att biståndet ska uppgå till 35 miljarder nästa år, en supermiljöbilspremie på 40 000 kronor införas, en miljard satsas på havsmiljön m m.
Statens inkomster har vänt kraftigt uppåt efter den ekonomiska krisen, och Anders Borg kommer säkerligen att ägna mycket tid åt att peka på hur mycket bättre det går för Sverige än övriga länder i Europa.
Men ändå lär hans huvudbudskap bli att det inte är rätt läge att sätta på spenderbyxorna.
De nya internationella krishoten om valutakrig och rapporter om drastiska nedskärningar på Irland och Storbritannien ger Borg ännu en chans att agera i rollen som trygg förvaltare av svenska statens kassakista.
Därför hävdade Borg redan i valrörelsen att det ”bara” finns utrymme för drygt 12 miljarder kronor i ”skarpa vallöften” nästa år.
Övriga vallöften kallades för reformambitioner och behängdes med brasklappen att de kommer att genomföras endast om de ekonomiska prognoserna håller. På den listan finns sänkta skatter för löntagare, pensionärer och restauranger.
Att döma av de flesta prognoser kommer det inte att bli några problem med att få statens inkomster att räcka till för de här löftena.
Enligt statliga Ekonomistyrningsverkets prognos från augusti kommer budgeten att ha ett överskott på 85 miljarder år 2013 och 122 miljarder 2014.
Med sådana överskott i slutet av mandatperioden kommer regeringen inte att ha något att skylla på ifall den inte lyckats bidra till att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen under den här mandatperioden.
Därför kommer den nya regeringen, och särskilt de båda nya ministrarna i arbetsmarknadsdepartementet Hillevi Engström och Erik Ullenhag, att bära ett tungt ansvar.
Men de kan också ha störst möjlighet att få hämta nya miljarder ur kassakistan till satsningar som inte fanns med i valmanifestet, som nya grepp mot arbetslösheten bland unga, invandrare och funktionshindrade.