Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Borg vill styra om privat pensionssparande

Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande är en av de reformer som regeringen föreslagit.
Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande är en av de reformer som regeringen föreslagit. Foto: TT

Finansminister Anders Borg vill styra sparandet bort från privat pensionssparande till den nya sparformen investeringssparkonto. Det är ett av motiven bakom att regeringen vill slopa avdragsrätten för pensionssparande.

– Vi tror att investeringssparkonton blir mer attraktivt och fungerar väl för den som vill spara lite extra till pensionen. Där görs en låg schablonbeskattning och så betalar man inte skatt när pengarna tas ut, sade han till DN i riksdagen.

– Det är det system som bör vara den normala sparformen i framtiden för den som vill spara till pensionen, tillägger han.
Han beskriver privat pensionsparande som "inlåsande", eftersom pengarna inte får lyftas förrän tidigast vid 55 års ålder.

– Det riskerar också att ge relativt höga kostnader för avgifterna under sparandet. För den enskilde är det mer flexibelt och gynnsamt att spara i ett investeringssparkonto, menar Borg.

Det sparande som ligger i det privata pensionssparande kommer inte att påverkas. Däremot kommer man inte kunna sätta in mer pengar i denna sparform med de skatteregler som gäller där, från och med 2016.

Erika Pahne, privatekonom på Swedbank, är förvånad över att regeringen väljer att slopa avdagsrätten för privat pensionssparande. I genomsnitt är pensionen en tredjedel lägre än slutlönen.

– Och med ökad livslängd kommer pensionen att sänkas ytterligare. Det här är en konstig signal. För att få trygghet och kunna klara sin ekonomi som pensionär borde man stimulera det långsiktiga sparandet.

Men Anders Borg hänvisar till att de nya investeringssparkontona är bättre. Pengarna där blir inte inlåsta och schablonbeskattningen är låg.

– När det gäller sparande till pensionen behöver man stabila och förutsägbara förutsättningar. Med den här nya sparformen, investeringssparkontot, vet vi inte hur beskattningen ser ut längre fram. Den är beroende av statslåneräntan, påpekar Pahne.

Det betyder att om statslåneräntan stiger, så stiger också skatten på investeringssparkontona. Inte heller köper Pahne argumentet att det endast är höginkomsttagare som gynnas av det avdragsgilla sparandet.

– Det kan gynna även låginkomsttagare om spartiden är lång eftersom den årliga avkastningsskatten bara ligger på 15 procent, säger hon.

– Jag tycker att det är märkligt att man vill ta bort det avdragsgilla sparande, när man samtidigt oroar sig för hushållens höga skuldsättning, tillägger hon.

Med förslaget att sänka bidragsdelen i studiestödet och öka lånedelen, spär man dessutom på skuldsättningen för de unga.

– Det är väl bra att man kan få mer pengar som student, men som alla lån ska det betalas tillbaka. Det kommer surt efter, säger Pahne.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.