Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Budgetreglernas arkitekt ger oppositionen grönt ljus

Arkitekten bakom budgetreglerna ger grönt ljus till oppositionens plan för hur regeringens skatteförslag ska stoppas. Så länge statens finanser stärks är det tillåtet att ändra budgeten i efterhand, menar Per Molander.

Molander var huvudansvarig när det så kallade finanspolitiska ramverket utformades på 1990-talet. Bakgrunden var en stigande svensk statsskuld och svårigheter att skapa långsiktig stabilitet i statskassan. Striktare regler skulle skapa bättre kontroll över statens utgifter.

I dag är Per Molander generaldirektör på Inspektionen för socialförsäkringen men deltar fortfarande aktivt i debatten om det finanspolitiska ramverket. Ur hans synvinkel är det fullt möjligt för oppositionen att bryta ut ett av regeringens skatteförslag och stoppa det i efterhand, trots att budgetens ramar då redan har klubbats.

– Sett utifrån andan bakom budgetreformen är svaret ja. Avsikten var att ramverket skulle stärka statens finanser och alla förändringar som gör det är i det perspektivet acceptabla, säger Per Molander.

Det avgörande är alltså att oppositionen vill se en högre skatt än vad regeringen föreslår. Det handlar om den gräns, kallad brytpunkten, som avgör vilka som ska betala statlig skatt. Regeringen vill höja gränsen så att färre behöver betala skatt medan oppositionen vill behålla den.

Per Molander påpekar att man, som vissa gör, kan komma till en annan slutsats om man utgår från budgetlagens bokstav snarare än dess anda och syfte. Han noterar att regeringens företrädare nu försvarar den bokstavliga tolkningen som alltså kan tala emot den taktik som oppositionen valt.

– Enskilda personers ställningstaganden i den här frågan styrs förstås i stor utsträckning av politiska lojaliteter, säger Per Molander.

Otydligheten i reglerna som öppnar för tolkning förklarar Molander med att fokus låg på statens utgifter när reformen utarbetades.

– Vi försökte framför allt skapa garantier för att utgifterna inte glider iväg som ett resultat av enskilda initiativ.

Det är därför som budgetprocessen numera sker i två steg, där först de övergripande ramarna för utgifter och skatter klubbas och pengarna därefter fördelas mellan budgetens olika områden.

Mitt under brinnande budgetkrig mellan regeringen och oppositionen pågår en parlamentarisk utredning som ser över regelverket.

– Det vore bra om kommittén tydliggjorde vad som ska gälla eftersom frågan varit uppe och skapat oklarhet, säger Molander.

En som företräder en annan uppfattning än Molanders om hur budgetreglerna ska tolkas är juristen Fredrik Sterzel som i våras kom ut med en bok i frågan. Läs en intervju med Sterzel här.

Fakta: Så funkar budgetreglerna

Reglerna för hur statens budget ska utformas och beslutas stramades upp efter den ekonomiska krisen på 1990-talet. Bakgrunden var en stigande statsskuld. Syftet var att skapa större långsiktig stabilitet i statskassan. Här är några av de viktigaste delarna i regelverket, även kallat det finanspolitiska  ramverket.

  • Riksdagen ska fatta beslut om ett utgiftstak för de kommande tre åren.
  • Den offentliga sektorn ska visa ett överskott på en procent över en hel konjunkturcykel, det vill säga en period med lågkonjunktur följd av en högkonjunktur.
  • Skärpta krav på att även kommunerna ska ha budgetar i balans.
  • Striktare ramar för hur riksdagen fattar beslut om statsbudgeten.

Reglerna för beslutsfattandet i riksdagen ser i korthet ut så här: I ett första steg spikas hur stora statens totala utgifter och intäkter ska vara. Intäkterna är framför allt skatter. I nästa steg beslutar man, utifrån de fastställda ramarna, hur pengarna ska fördelas inom varje område som försvaret, utbildningsväsendet, socialförsäkringar et cetera.

Genom att utgiftsramarna tas först och som en helhet vill man undvika att summan av olika delförslag drar iväg okontrollerat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.