Beslutet som togs av riksdagen på onsdagen har försetts med starkare rättssäkerhetsgarantier än det socialdemokratiska buggningsförslag som förra året bordlades.
Den nya lagen blir tidsbegränsad. Den ska utvärderas och omprövas om tre år. Den som buggats ska i efterhand underrättas, och den hemliga rumsavlyssningen ska med facit i hand granskas av en ny myndighet, Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden.
Bakom totalförbudet mot buggning av redaktioner står samtliga riksdagspartier utom socialdemokraterna. S ville behålla en möjlighet att avlyssna redaktioner i fall då misstankar finns om att grova brottslingar, till exempel kriminella mc-klubbar, startat tidning enbart för satt undgå polisens granskning.
- Som journalist ska jag inte kunna starta magasinet "Skinnvästmode" från mitt sovrum och i skydd av detta ägna mig åt allvarlig brottslighet, argumenterade Maryam Yazdanfar, föredragande för socialdemokraterna.
Onsdagens beslut ändrar dock inte på att polisen i undantagsfall fortfarande kan få tillstånd att telefonavlyssna eller kameraövervaka en redaktion.
För buggning måste en domstol i varje enskilt fall tillstyrka att åtgärden får användas. Kravet på misstankegrad har skärpts.
- Buggning ska bara få användas då någon misstänks för riktigt grov brottslighet, som kan ge fängelsestraff på minst 4 år, påpekar centerns Johan Linander.
Polisen får tillstånd max en månad, och för att avlyssna ett rum krävs särskild anledning att anta att den misstänkte uppehåller sig i det avlyssnade rummet. Det är en skärpning jämfört med den av Lagrådet kritiserade öppnare formuleringen "anledning att anta".
Dock avvisas miljöpartiets krav på skadestånd till alla som av misstag blivit avlyssnade för att de råkat befinna sig i samma lokal som en misstänkt brottsling. Till exempel en person som befinner sig på fest i en kriminell mc-klubbs lokal, eller som bara är där för att mecka med sin cykel.
Röstade emot det nya buggningsförslaget gjorde bara vänsterpartiet och miljöpartiet, som anser att buggningens brottsbekämpande potential inte väger upp ingreppen i den personliga integriteten.
Socialdemokraterna nöjde sig med tre reservationer.
På den borgerliga sidan har centerns Johan Linander varit en av de mer röststarka kritikerna med många invändningar vad gäller integritets- och rättssäkerhetsaspekterna i den förre justitieministern Thomas Bodströms, (s) buggningsförslag.
Men efter justitiedepartementets och justitieutskottets kompletteringar anser Linander att lagen blivit tillräckligt bra.
- Vi har fått igenom nästan alla de krav vi ställde, allt utom att vi borde invänta Integritetsskyddskommitténs betänkande, säger Johan Linander.
Integritetsskyddskommittén levererar sina förslag strax före jul. Innan de gått igenom beslutsmaskineriet kommer cirka två år att ha gått.
- Det blir lagom till att vi börjar utvärdera den här lagen, säger Linander, som då hoppas få draghjälp för förbud även mot telefonavlyssning och kameraövervakning av redaktioner.
- Men det här var det bästa möjliga vi kunde uppnå just nu. Det är viktigt att vi får en lagstiftning på plats som hjälper oss att bekämpa den riktigt grova brottsligheten.
Enligt justitieminister Beatrice Ask kommer det att handla om ett 40-tal fall av hemlig rumsavlyssning per år.
- Nu tar vi ett viktigt steg för att förstärka brottsbekämpningen, i former som värnar respekten för den enskildes integritet och medborgerliga fri- och rättigheter, sade Ask i debatten.
Buggning och andra tvångsmedel ska inte ses som något mirakelmedel, betonar hon. Däremot som ett komplement som i vissa ärenden kan hjälpa polisen att nå lite bättre resultat.
Regeringen lovar att återkomma med regler om vad som gäller möjligheten till buggning av präster och andra religiösa ledare i olika trossamfund.