Den lettiska regeringen är djupt bekymrad över Byggnads blockad av ett lettiskt skolbygge i Vaxholm. För några dagar sedan protesterade Riga via Sveriges ambassadör och bad om en förklaring.

"Om inte svaret blir positivt återstår inget annat än att utmana det", sade Lettlands utrikesminister Artis Pabriks i DN. Hans regering skulle då se sig nödsakad att klaga hos EU-kommissionen, förklarade han.

På måndagen lämnade Sverige sitt officiella svar. Det gav inte utrymme för några kompromisser.

- Vi har förklarat hur den svenska modellen ser ut med strejkrätt och förhandlingsrätt, hur kollektivavtalen fungerar, att de ersätter de lagar som finns i många andra länder, säger arbetslivsminister Hans Karlsson. Vårt system är förenligt med EU-rätten. Reglerna gäller lika för alla, oavsett nationalitet. Sedan är det upp till letterna att bestämma sig för vad de vill göra.

Ministern vill inte spekulera över vad som händer om fallet i Vaxholm - eller i förlängningen den svenska kollektivavtalsmodellen - hamnar i EU:s rättsmaskineri.

Han tycker visserligen att det är ett problem att Lettland upplever det som diskriminerande att ett lettiskt tjänsteföretag måste tillämpa svenska kollektivavtal för att kunna konkurrera med svenska företag.

- Men man har ju att antingen tillämpa lag eller avtal vart man än kommer, och här gäller inte lag utan avtal.

Hans Karlsson medger dock att det inte alltid är lätt att förklara hur den svenska modellen fungerar.

- Det drabbas jag ju ständigt av när jag är i Bryssel och förhandlar med de andra länderna. Men det brukar klarna efter ett tag när vi får talas vid.

Han avvisar bestämt tanken att Sverige för tydlighetens skull skulle byta princip och inför lagstadgad miniminlön eller så kallade allmängiltigförklarade kollektivavtal.

- Den svenska modellen har inte varit någon nackdel för Sverige någonsin, tvärtom.