Uppgörelsen i Bryssel är ett steg på vägen, men politikerna får inte stanna här och nu, säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist till DN.se. Detta är inte början på slutet för eurokrisen, tror han, utan snarare ”slutet på början av en utdragen process”.
Hur bra är det att euroländerna kommit överens om en skuldnedskrivning för Grekland?
– Jag tycker att det är ett steg framåt, men man måste inse att det är många steg som behöver tas innan man mått en situation som är stabil. Det är många detaljer som inte är på plats.
– Pengarna i de här krismekanismerna kommer inte i sig att räcka till, tror jag. Allt handlar om att man ska återvinna ett förtroende, så att investerare i till exempel Asien vågar köpa franska och italienska obligationer.
– Det måste in pengar utifrån. Man startar i en trovärdighetsmässig uppförsbacke. Det fanns en överenskommelse på plats i juli om att olika investerare skulle skriva ner den grekiska statsskulden med drygt 20 procent. Den har man brutit nu efter drygt tre månader, och många investerare undrar om spelreglerna kommer att ändras igen.
Men det gjorde man väl för att läget hotade att bli ännu värre om man inte gjorde det?
– Misstaget var kanske överenskommelsen i juli, men det är ändå detta att man inte vet vad som gäller. Det innebär att investerare kommer att tveka att köpa obligationer.
– Det handlar inte bara om vad man beslutat om nu i natt utan också om att man på nationell nivå fullgör den saneringspolitik man lovat att göra.
– Det finns en förhoppning om att detta är början på slutet för eurokrisen. Jag tror inte det, jag tror att det är slutet på början av en ganska utdragen process. Det är en lång väg kvar.
Så vi vet inte om det här kommer att lugna marknaden?
– Jag tror det kommer att vara en viss lugnande effekt, men man måste också sätta handling bakom orden och visa att man menar allvar med att göra något åt problemen med statsfinanserna.
– Vi kan inte blunda för att det här inte bara handlar om likviditetsfrågan, att länder ska få tag på kapital, utan det är också en solvensfråga. Vi har andra länder i Europa som också har en för hög statsskuld.
– Man vinner en del tid, men politikerna måste inse att de inte kan stanna här och nu.
Klarar bankerna de nya kapitaltäckningskraven?
– Nej, det kommer de egentligen inte att göra ute i Europa, där behöver de mer kapitalinjektioner. Sedan får vi se vilka banker som får problem. Men svenska banker är välkapitaliserade. De ligger en bit över de nya riktmärkena.
Du kan chatta med Robert Bergqvist på DN.se klockan 10.00.