Ekots Tomas Ramberg inledde intervjun med Håkan Juholt genom att spela upp det klipp där Juholt kommenterar rykten om att han skulle kunna ersätta dåvarande partiledaren Mona Sahlin. Han avfärdade påståendet på alla möjliga sätt.

"Jag är inte en sån person, jag är alldeles för yvig och ostrukturerad. Jag har varken kapaciteten politisk eller socialt så det är otänkbart".

– Det är omöjligt att förutse hur det är att vara partiledare. Jag visste inte vilken möjlighet man har att omge sig med duktiga människor. Jag är den jag är och kan inte stajlas om nu. Därför är det mitt ansvar att se till att de runtom kompletterar mig, sade Juholt som ett svar på det.

Han var inte förvånad över att oppinionssiffrorna ser ut som de gör i dagsläget.

– Det är självklart att folk påverkas efter en tid då både fakta och lögner om mig har beskrivits som sanningar.

Tomas Ramberg ställde en rad frågor om vad som egentligen är den stora skillnaden mellan Socialdemokraterna och alliansregeringen i synen på vinstdrivande bolag i skola, vård och omsorg. Både regeringen och S har sagt sig vilja reglera vinstuttagen, menade Ramberg.

Håkan Juholt betonade flera gånger att han vill träffa en blocköverskridande överenskommelse om att styra över vinsterna in i verksamheten igen.

– Jag vill ha långsiktighet, så att det inte ändras mellan valen.

– Vinsten ska komma medborgarna till godo, inte aktieägarna. Det är inte rimligt att betala skatt för äldreomsorg och sedan kommer det avslöjande på avslöjande om att pengarna inte gick till personal, de gick till aktieägarna.

– Det är olämpligt att riskkapitalbolag finns i dessa verksamheter. Det är väl ingen risk att bedriva sjukvård, äldreomsorg och skola med skattemedel, menade Juholt.

Ska vinstdrivande bolag över huvud taget få driva skolor, undrade Ramberg?

– Ja det tycker jag. Men låt oss börja med en överenskommelse om att ställa högre krav på dem som driver dessa verksamheter.

S-ledaren bojkottade för en tid sedan en partiledardebatt i SVT:s Agenda eftersom han inte ville buntas samman med Sverigedemokraterna. Senare har han sagt att SVT försökt ”hunsa” partiledarna.

– Sverigedemokraterna är ett borgerligt parti som regeringen är beroende av. Jag respekterar Åkesson och alla som röstat på honom. Men jag accepterar inte att det av visuella skäl blir så att vi står på samma sida, sade Juholt.

– Det är inte en korrekt bild av verkligheten. Det är inte schysst att göra på det sättet. Har man den bilden i alla debatter fram till valet, då sätter den sig.

Tomas Ramberg påpekade att SVT-chefen Jan Axelsson sagt sig inte ha några planer på att ändra förutsättningarna, och han undrade varför Juholt ger sig in i en prestigekamp med Sveriges Television.

– Jag tror att sunt förnuft kommer att råda, svarade Juholt. Jag tycker att partierna kan debattera i sporthallar som under Palmes och Fälldins tid, och tv kan sända de debatterna.

På frågan om vilket politiskt självförtroende Juholt har om han inte tror att han kan övertyga tittarna om att han inte stöder SD, svarade S-ledaren:

– Jag är gammal fotograf, jag vet att en bild säger med än tusen ord.

Sverige är ett av få länder där statens finanser väntas gå med överskott nästa år. Håkan Juholt och hans ekonomiska talesperson Tommy Waidelich har lagt sig nära regeringen när det gäller budgetbalans. Samtidigt menar många ekonomer att det är för stor tonvikt på svarta siffror i budgeten i det rådande krisartade läget.

– Vi måste ha beredskap för att läget kan förvärras. Vi ser att arbetslösheten ökar, att det går åt fel håll på flera områden. Vi måste vara redo att redan till våren presentera nya förslag, sade Juholt.

Han ville inte spekulera över precis vilka förslag det kan röra sig om.

– Men vi kan inte bara planera för nya skattesänkningar utan måste investera, sade han och exemplifierade med byggprojekt som mer tunnelbana i Stockholm och ny Öresundsförbindelse.

– Skattesänkningarna skapar inga jobb.

S har lovat att ta bort den skatteskillnad som uppstått mellan dem som jobbar och pensionärer.

– Det kommer att bli dyrt, men kanske klarar vi det till nästa budget, sade Håkan Juholt.

I en tidigare beräkning har S kommit fram till att det skulle kosta 17 miljarder kronor att eliminera skillnaden – mer än regeringens helas reformutrymme i år.

– Vi får räkna ordentligt. Sverige har haft råd att sänka skatter med 120 miljarder, då kan man ha råd med detta. Det är en orättvisa den här regeringen har infört som ingen har bett om.