Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Dåligt facit för jobbsatsning

Arbetslinjen tog alliansen till regeringsmakten. Men efter sex år är regeringens jobbfacit magert, visar DN:s granskning. Mer än hälften av de åtgärder och reformer som genomförts för att öka sysselsättningen har haft ingen eller liten effekt.

Efter höstens varselvåg står det klart att jobben och arbetslösheten kommer att bli den dominerande frågan i år. Arbetslösheten väntas i år stiga till samma höga nivåer som efter finanskrisen för fyra år sedan.

Enligt finansdepartementets nya prognos för 2013 blir arbetslös­heten i år 8,2 procent; får Arbetsförmedlingen rätt kommer 8,4 procent att gå arbetslösa.

DN har gått igenom expertutlåtanden av elva av regeringens viktigaste reformer och åtgärder, och deras effekter på sysselsättningen. Resultatet är magert. Mer än hälften av reformerna har haft liten eller ­ingen effekt alls på sysselsättningen, visar genomgången.

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven är kritisk till rege­ringens jobbfacit.

– Det är inget bra resultat, det visar sig i verkligheten. Hela min livserfarenhet i näringslivet säger att man får utvärdera och göra om det som inte fungerar. Här bara ångar man på där det bevisligen inte fun­gerar och det är märkligt.

Hittills har regeringen bara sagt sig vara beredd att ändra en del av den kritiserade politiken – differentieringen av avgifterna i a-kassan.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är inte främmande för fler omprövningar.

– Vi testar hela tiden nya metoder, ibland är de bra, ibland är de mindre bra. Därför går vi också igenom detta i vår allians, i princip varje år i budgetförhandlingarna. Och vi försöker göra förändringar. Vi är ödmjuka för att också lyssna på om motståndaren har bättre förslag.

De senaste åren har sammansättningen av gruppen arbetslösa förändrats. De med stort stödbehov har ökat eftersom många som tidigare var förtidspensionerade eller sjukskrivna nu räknas som arbetslösa.

Samtidigt ökar arbetsgivarnas krav på kunskaper och utbildning. Fredrik Reinfeldt menar att denna förändring glöms bort när arbetslösheten debatteras.

– Det är en återspegling av att Sverige rör sig uppåt på den här kunskapsförädlingstrappan man brukar tala om. Vad vi glömmer att berätta är att det har hela befolkningen inte gjort, det har inte alla som kommer till Sverige gjort i lika hög utsträckning, säger Fredrik Reinfeldt.

– Därför är det mycket svårare än vad det erkänns och beskrivs att se till att alla blir anställningsbara.

Inför nästa år rustar båda de stora partierna i svensk politik för strid om jobben. Alliansen vann rege­ringsmakten med arbetslinjen, vars grundparoll var att det ska löna sig mer att arbeta.

Fredrik Reinfeldt menar att grunderna i den politiken fungerar. Mest nöjd är han med jobbskatteavdraget.

– Den samlade effekten av det har påverkat sysselsättningen positivt, det har gjort att sysselsättningen har vuxit.

Med sin bakgrund som ordförande i IF Metall har Stefan Löfven gjort jobb och tillväxt till sina huvudfrågor. Han efterlyser krafttag mot ungdomsarbetslösheten och större utbildningsinsatser.

– Man ska ha respekt för att det är komplicerat. Men finns det inte tillräckligt med utbildningsplatser eller praktikplatser, då blir männi­skor kvar i arbetslöshet, säger han.

Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsutvärdering (IFAU), menar att många har orealistiska förväntningar på att arbetsmarknadspolitiken ska ge fler jobb.

– Arbetsmarknadspolitiken kan minska risken för att långvarigt hamna i arbetslöshet, det påverkar inte svängningarna på arbetsmarknaden så mycket, men det påverkar de sociala konsekvenserna.

Denna artikel har förändrats.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.