Polisen kommer att kunna använda sparade IP-adresser för att identifiera illegala fildelare när datalagringsdirektivet införs i Sverige. Det väntas regeringen föreslå inom kort.
Den svenska regeringen sitter just nu och skriver på ett förslag om hur EU:s datalagringsdirektiv ska införas som svensk lag. En fråga som måste besvaras är vilka krav som ska ställas för att polisen ska ha rätt att få tillgång till sparade uppgifter om medborgarnas telefonsamtal och nätanvändning.
Den så kallade polismetodutredningen föreslog redan förra året att polisen borde ha tillgång till så kallade abonemangsuppgifter även när det bara handlar om brott som straffas med böter. Förslaget fick ny aktualitet i dag onsdag efter att flera medier citerat en promemoria från justitiedepartementet.
– Förslaget innebär att polisen kommer att kunna få ut abonnemangsuppgifter angående fildelningsbrott. Det gäller oberoende av varför de har lagrats, säger kanslirådet Susanne Södersten på justitiedepartementet till DN.se.
Datalagringsdirektivet (se bakgrund) innebär att operatörerna blir tvungna att lagra uppgifterna i minst sex månader. Med abonnemangsuppgifter menas vem som har ett visst telefonnummer och vem som har en viss IP-adress. En ip-adress är ett unikt id som tilldelas varje dator som är uppkopplad mot internet. Adresserna används bland annat i mål mot personer som misstänks ha spridit upphovsrättsskyddat material på nätet utan tillstånd.
EU:s datalagringsdirektiv omfattar dock betydligt mer än enskilda ip-adresser. Även uppgifter om vem som talat eller mejlat med vem, när det skedde, hur länge det pågick, vilken utrustning som användes, var de inblandade befann sig et cetera ska sparas enligt direktivet.
För att polisen ska kunna få ut sådana så kallade trafikdata ställs enligt förslaget högre krav. Då måste det handla om brott som straffas med fängelse, uppger Susanne Södersten.
En omdiskuterad fråga är hur datalagringsdirektivets bestämmelser förhåller sig till den så kallade Ipred-lagen. Den ger rättighetsinnehavare möjlighet att efter domstolsbeslut få ut ip-adresser som förekommit i samband med misstänkt illegal fildelning. Polismetodutredningens förslag gäller alltså bara de brottsbekämpande myndigheterna.
Högsta domstolen i Sverige vände sig nyligen till EU-domstolen med en fråga om hur förhållandet mellan de två lagarna ska tolkas. Det frågeställningen gäller är: Ska nätoperatörerna vara skyldiga att lämna ut ip-adresser som lagrats enligt datalagringsdirektivet även till rättighetsinnehavare som driver fildelningsmål?
Enligt uppgift från justitiedepartementet är detta en av de frågor man arbetar med just nu och som kommer att belysas i regeringens förslag. Propositionen ska lämnas till riksdagen i december.