Minoritetsskyddet kan användas vid ingrepp i medborgerliga fri- och rättigheter. Det krävs att 291 av riksdagens 349 ledamöter röstar emot för att det inte ska bli verklighet.

Med ett års bordläggning kan det bli en bred debatt och möjligt att få förändringar på EU-nivå, motiverar V-ledaren Lars Ohly.

Men V har bara 19 ledamöter och behöver stöd av flera. Därför ska nu operation övertalning inledas.

– Det räcker med att få ledamöter att hålla sig borta eller avstå från att rösta och jag hoppas att Miljöpartiet ska ansluta sig, säger Ohly och hänvisar till att det inom alla partiet finns enskilda riksdagsledamöter som är emot.

Miljöpartiet är hårda kritiker men har ännu inte tagit ställning till Vänsterpartiets nya strategi.

– Vi fattar beslut om det vid riksdagsgruppens möte på måndag, säger Maria Ferm (MP).

– Datalagringsdirektivet innebär en grov integritetskränkning och vi vill att regeringen tar initiativ till att det omförhandlas.

Men inte ens stöd från MP:s 25 ledamöter räcker. Sverigedemokraterna kan bli vågmästare.

Ohly säger att han är medveten om det.

– Det är väl rimligt att anta att det även krävs stöd från SD-ledamöter. Men vi kommer inte att ta några sådana kontakter. Vi lägger våra förslag och sedan får vem som helst ansluta sig.

Vad SD tycker är ett oskrivet blad. Partiet har inte överhuvudtaget behandlat direktivet trots att det funnits med i debatten i många år.

Nu har SD beslutat sig för att ta hjälp av experter inför riksdagsgruppens beslut nästa vecka.

Från Socialdemokraterna finns ingen hjälp att hämta. Datalagringsdirektivet var ett initiativ från förre justitieminister Thomas Bodström och han ville ha en längre lagringstid än de sex månader, som regeringen nu föreslår.

Vid ett stormigt möte med S-riksdagsgruppen på tisdagen fattades inget beslut.

– Det är tidsaspekten det finns diskussion om, säger gruppledaren Sven-Erik Österberg, som avfärdar att S skulle kunna stödja V.

Motionstiden går ut den 23 december.