Att införa EU-direktivet var den förre socialdemokratiska justitieministern Thomas Bodströms idé (Bodström som numera är ordförande i Justitieutskottet). Såväl C som M ville aldrig veta av direktivet, påpekar flera ledamöter i Justitieutskottet för DN.se på fredagen.
– Vi har inget att välja på, direktivet är bindande. Men vi har nu hamnat på miniminivån vad gäller lagringen, säger Ulrika Karlsson (M), ledamot i justitieutskottet där det tvingande datalagringsdirektivet utarbetats, till DN.se.
Moderaterna har tidigare gått ut med att ett år vore en lämplig lagringstid att slå fast i lag. Det baserade man på vad brottsbekämparna själva, polis och rättsväsende, har uppgett för rimlig lagringstid.
– Det är naturligt att lyssna in synpunkterna, och den brottsutredande delen har påpekat att det vore bra att lagra uppgifterna en längre tid. Men vi har ju varit kritiska till datalagringen och tycker det är rimligt att landa på miniminivån. Helst skulle vi inte vilja se det alls, säger Ulrika Karlsson.
Såväl integritet som effektivitet måste vägas in i detta, säger hon. Som exempel nämner hon ett telefonsamtal från en brottsling till en annan. Det kan vara effektivt för brottsbekämpningen att telefonsamtalets slutplats (var den misstänkte brottslingen geografiskt befinner sig när telefonsamtalet avslutas) kan slås fast - och inte bara den plats där brottslingen befann sig när samtalet påbörjas. I ett sådant fall kan det enligt Ulrika Karlsson finnas fog att tona ned integritetens betydelse.
Dessvärre kvarstår en lucka i lagen sedan Bodströms tid, säger hon: den om hur grovt ett brott ska vara för att uppgifterna ska kunna krävas ut. Detta behandlas nu parallellt, i "Utredning om polisiära insatser" – som beräknas vara klar senare i år.
Johan Lindander (C) sitter också han i justitieutskottet och har suttit i den politiska referensgruppen gällande datalagringsfrågan. Precis som Ulrika Karlsson är han så nöjd det är möjligt med sex månaders lagringstid.
– Ja, eftersom vi inte vill ha det (direktivet) alls, men det måste implementeras i svensk lagstiftning. Direktivet säger ett halvår till två år. Det finns inte möjlighet till kortare lagringstid än ett halvår.
Hur svårt har det varit att komma överens, partierna emellan?
– Ja, det har ju varit olika ingångsvärden i det från första början. Så vitt jag vet ska vi vara överens nu, men eftersom det inte är fattat nåt regeringsbeslut än så är det inte helt klart, säger Johan Linander.
Utsagan att Ipred och datalagringsdirektivet saknar samröre får mothugg från polisen. En högt uppsatt person, som inte vill figurera med namn, pekar på flera punkter där lagarna skär varandra. Och som gör att de nätoperatörer som vägrar Ipred och raderar ip-adresserna ändå kommer att tvingas ge ut uppgifterna.
"OM en rättighetshavare hos domstol lyckas göra gällande att en viss IP-adress används vid intrång i upphovsrätten kan domstolen besluta att operatören SKA lämna ut uppgift om abonnenten bakom IP-adressen", skriver polischefen till DN.se.
De operatörer som sett till att slippa undan uppgiftsutlämnandet genom att radera logginformationen kommer nu att se sig omsprungna av datalagringsdirektivet.
"När det blir svensk lag har ju faktiskt operatörerna, i enlighet med lagen, skyldighet att spara abonnentuppgifterna i sex månader (om det blir beslutet i domstol). Jag tror inte, såsom vissa riksdagsmän säger, att Ipred inte kommer att påverkas av datalagringsdirektivet".
Piratpartiets reaktion lät inte vänta på sig. I ett pressmeddelande avvisar partiet det nya lagförslaget och hävdar att det handlar om en massiv registrering av all kommunikation som sker mellan samtliga medborgare.
"Datalagringen innebär att staten får registrera alla kontakter vanliga människor har på nätet och i telefon, fastän de inte är misstänkta för brott. Det strider mot grundlagen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter", skriver Christian Engström, Piratpartiets förstanamn till EU-parlamentet.
Han hävdar vidare att regeringen planerat att släppa förslaget som lagrådsremiss efter EU-valet den 7 juni.