Skillnaden mellan de olika opionionsinstituten beror delvis på att de använder olika mätmetoder. Statistiska centralbyrån räknar till exempel om sina siffror utifrån vad de intervjuade uppger om vilket parti de röstade på i förra valet, 2002.
Men i det omfattande bakgrundsmaterialet från SCB finns också de ursprungliga uppgifterna om vilket parti de som intervjuats säger sig stödja i dag. DN har tagit fram en tabell över stödet för partierna, utan SCB;s omräkningar.
Den ger en helt annorlunda bild av opinionsläget:
De fyra borgerliga partierna leder klart med 48,8 procent mot 45,7 för socialdemokraterna och dess samarbetspartier.
Det är framför allt moderaterna som får betydligt högre siffror, med 30,8 procent jämfört med 25,9 enligt SCB:s omräknade tabell. Den stora skillnaden beror på att det är många fler som angett att de röstade på moderaterna i valet 2002 än det verkligen var.
Socialdemokraterna, folkpartiet och kristdemokraterna får lägre siffror i den tabell DN räknat fram: 35,9 för s, 8,6 procent för fp och 3,7 för kd.
Andra opinionsinstitut bytte mätmetod efter förra valet och räknar inte längre om sina resultat utifrån uppgifterna om vad de intervjuade röstade på i förra valet.
Staffan Sollander, som är ansvarig för SCB:s partisympatimätningar, motiverar mätmetoden med att det är ett sätt att kunna jämföra den här mätningen med tidigare mätningar.
- Den här modellen med efterstratifiering har vi haft sen lång tid tillbaka. Vi räknar också om siffrorna beroende på om de som intervjuas säger att de säkert ska rösta i valet eller om de säger bara kanske.
I det siffermaterial som DN utgått ifrån har SCB inte heller gjort någon ombalansering av andelen män och kvinnor.