Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

De har makten i EU

EU–parlamentet i Strasbourg är indelat i sju olika partigrupper.
EU–parlamentet i Strasbourg är indelat i sju olika partigrupper. Foto: TT

De 20 svenska ledamöter som utses i EU-valet kommer att höra till olika partigrupper i EU-parlamentet. DN:s korrespondent i Bryssel reder ut vilka grupperna är och vilken makt de har.

Idag finns det sju partigrupper i EU-parlamentet och de har stor betydelse för ledamöternas möjlighet att påverka besluten och få inflytande i parlamentet.
I partigrupperna samlas likasinnade från olika länder och grupperna har fått stor makt i parlamentets interna arbete.

Det är grupperna som fördelar platserna i parlamentets utskott. Det är partigrupperna som bestämmer vem som ska få uppdraget att vara rapportör, ansvarig för parlamentets behandling av en ny EU-lag, och det är grupperna som fördelar talartiden under de stora debatterna i parlamentets kammare.

Partigruppernas ordförande sitter dessutom med i parlamentets ledning, den så kallade talmanskonferensen, som bestämmer EU-parlamentets dagordning. Det låter inte så dramatiskt, men kan vara avgörande för när och om det blir ett beslut om en ny lag.

De svenska ledamöternas möjlighet att få inflytande sker alltså delvis via partigrupperna. De behöver få gruppens förtroende för att få de tunga uppdragen som rapportör och de måste därför ägna ganska mycket tid åt diskussioner och umgänge med partivänner från andra länder.

Men det finns politiska spänningar också inom grupperna. Skillnaderna mellan partier från olika länder som har samma ideologi kan vara stor. Det finns ingen partipiska, men för gruppsämjans skull och för att stöd i andra frågor kan svenska ledamöter ibland rösta mot sina åsikter och med gruppens vilja.

Moderaterna och Kristdemokraterna hör idag till EPP, European People´s Party, som är EU-parlamentets största grupp. Den stora majoriteten i denna grupp består av traditionellt mycket EU–vänliga kristdemokratiska partier som inte så sällan har annan åsikt än Moderaterna i frågor som rör till exempel EU:s  budget.

Socialdemokraterna är en del av S&D, Socialists & Democrats, som är EU-parlamentets näst största grupp.  De stora Socialistpartierna i denna grupp strävar efter en mer federalt styrd Europeisk union vilket kan leda till problem för de svenska Socialdemokrater som har en mer EU-kritisk inställning.

Både Folkpartiet och Centern hör till Alde, Alliance for liberals and democrats, samlar parlamentets liberaler. Också i denna grupp är partier som vill ha en mer federal union i stor majoritet.  Även om både FP och C i princip står bakom den inriktningen har de svenska ledamöterna en annan inställning än fleralet när det gäller till exempel en skatt på finansiella transaktioner och EU-regler för kvotering i bolagstyrelser, vilket både C och FP röstat mot. 

Miljöpartiet och Piratpartiet är en del av den Gröna gruppen Greens/EFA European Free Alliance, som är EU-parlamentets fjärde största. När Miljöpartiet präglades av starkt EU-motstånd var partiet ganska udda i denna grupp som domineras av övertygade federalister, men idag är skillnaderna inte lika stora.

Vänsterpartiet hör till parlamentets vänstergrupp GUE/NGL, förkortning för Confederal Group of the European United Left/Nordic Greens. Gruppen består alltså av två delar – i den ena samlas EU:s kvarvarande kommunistpartier som fortfarande hyllar både Lenin och Stalin och i den andra finns bland andra Vänsterpartiet – och det kan bli spänningarna mellan de olika delarna i denna grupp.

I EU-parlamentet finns ytterligare två grupper som idag inte har några svenska ledamöter.
Det är dels ECR, som samlar brittiska tories och andra konservativa partier med en mer EU-kritisk inställning än EPP, dels EFD, som idag består av brittiska Ukip, Dansk folkeparti, Sannfinländarna och andra EU-kritiska partier.

Utanför alla grupper står idag en rad högerextrema och högerpopulistiska partier som bland andra franska Nationella fronten, nederländska PVV och ungerska Jobbik.  En del av dessa partier har gått samman i EAF, European Alliance for Freedom, och vill bilda en ny grupp efter EU-valet.
För att bilda en grupp krävs att den samlar minst 25 ledamöter som kommer från 7 olika länder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.