Det framgår snabbt att detaljerna i förändringarna än så länge är skrivna i stjärnorna.
Men att en rehabiliteringskedja för en snarare återkomst till arbetsmarknaden står inför dörren är klart. Bettina Kashedi förklarar vikten av förändring:
- Det stora problemet nu är att sjukskrivna aldrig kommer loss och får sin arbetsförmåga prövad. Siffror från Försäkringskassan visar att 70 procent efter ett år inte har prövats mot andra arbetsgivare.
Nu väntar snabbare ryck. Efter tre månader ska den sjukskrivnes arbetsförmåga prövas mot arbetsgivaren, tre månader senare mot hela arbetsmarknaden. På så sätt, säger språkröret Kashefi, ska "rehabiliteringspotentialen inte gå förlorad".
- När den är förlorad är man förlorad på arbetsmarknaden också.
Hon nämner en dryg halv miljon. Så många uppbär i dag sjuk- och aktivitetsersättning, eller förtidspension om man så vill. Bara en procent av dessa återgår i arbete, en siffra som ska upp.
Vad har regeringen för procentmål?
- Diskussionen har förts, men det finns ingen procentsats. Men det problem som varit är att de sjukskrivna inte fått stöd tidigt i processen. Utan det stödet kan inte procenten höjas, säger Bettina Kashefi.
Naturligtvis, betonar hon, finns det mer än en ventil i de kommande socialförsäkringarna. En cancersjuk under behandling ska inte tvingas jobba efter tre månader, inte heller ska han eller hon efter sex månader tvingas från sin arbetsgivare till en annan sådan.
- Det säger ju sig självt. En bedömning av rehabiliteringsförmågan görs hela tiden. Men i möjligaste mån ska passande jobb hittas.
Som exempel nämner hon en armlös person som tidigare varit beroende av armarna i sin tjänst. För den personen finns säkert andra uppgifter att utföra på samma arbetsplats. Den mjölallergiske bagaren däremot måste söka sig till annan arbetsgivare. Och då är arbetsfältet helt öppet. Att hävda att man är för kvalificerad för ett jobb håller inte.
Den armlöse återkommer i statssekreterarens exempel. Fast under en annan punkt, och då med ytterligare lemmar borta. Det handlar om att privata företag ska få betalt för att hjälpa de långtidssjukskrivna få arbetsförmågan tillbaka och med den ett jobb. Det kan handla om allt från terapi till ren arbetsförmedling.
"Företagen bör få en resultatbaserad ersättning", uttrycks det i debattartikeln.
- Det här är skitspännande och har genomförts med goda resultat i Tyskland, Storbritannien och Australien, säger Bettina Kashefi.
Det låter som att företagen ska jobba på provision?
- Nej, men summan varierar utifrån hur svårt det är att placera ut en person. Om man är utan armar och ben är det ju svårare att hitta ett passande jobb än till de flesta andra.
Att det skulle finnas risk att folk felplaceras när företagen vill håva in pengarna tror hon inte.
- Det är en win-win situation. Varför skulle personen inte vilja jobba om det nu finns ett jobb?
Att den sjukpenningsgrundande inkomsten, och därmed bland annat föräldrapenning, ska basera sig på historiska inkomster förklaras bäst med ett ord: kontroll.
- Det är inte bestämt än vad det historiska betyder. Men det här möjliggör en kontroll! I dag uppger du vilken inkomst du tror att du får under året. Vi vet att det leder till missbruk av bidragen, säger statssekreteraren.
På torsdagseftermiddagen kommer statsminister Fredrik Reinfeldt och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson själva uttala sig vid en presskonferens.