Anders Borgs omsvängning från vårbudgeten är det som överraskar mest. Det anser Henrik Brors, DN:s politiske kommentator.
Vad överraskar mest med höstbudgeten?
- Det är utan tvivel storleken på satsningarna i höstbudgeten. Det är inte många månader sedan statsminister Fredrik Reinfeldt sa att det inte fanns en enda krona i reformutrymme. Nu föreslår regeringen satsningar på 32 miljarder, om en del av det går till permanenta skattesänkningar.
- Det mesta är klassisk keynsiansk stimulanspolitik, som även Socialdemokratiska regeringar brukar ägna sig åt, att staten lånar pengar i lågkonjunktur för satsningar för att begränsa arbetslösheten och hålla ekonomin igång. Men det är en förvånande omsvängning i tonläget från finansminister Anders Borg som i vårbudgeten avvisade krav på stimulanser och sa att det viktigaste är att ta ansvar för att statsfinanserna inte raserades.
- Att regeringen svängt sedan i våras och lägger ett så stort stimulanspaket beror på att Anders Borg nu har anslutit sig till de internationella bedömningarna om att risken för en ytterligare ekonomisk nedgång har minskat, och att den ekonomiska tillväxten ska komma igång.
32 miljarder kronor är mycket pengar. Är utrymmet för reformer verkligen så stort som regeringen gör gällande?
- Enligt finansdepartementets experter har det här utrymmet uppstått genom att det visat sig att statsfinanserna gått mycket bättre än väntat det senaste åren. De nya siffrorna, som kom i augusti, över skatteinkomster och utgifter lär visa på ett utfall som vars tiotals miljarder bättre än väntat 2008. Och det gör att finansens ekonomer räknar fram att statsfinanserna blir 42 miljarder starkare 2010 än vad man räknade med i våras.
- Men budgeten går ändå med ett kraftigt underskott i hundramiljardersklassen, precis som de brukar i lågkonjunkturtider. Om det är för stort eller för litet underskott får vi inte reda på förrän om några år, när det är högkonjunktur igen. För regeringens långtidsplan är att statsfinanserna ska gå med ett plus över en lång period av år. Det gäller alltså om man får ihop tillräckligt med överskott kommande år för att täcka underskotten under den här lågkonjunkturen, och får att ha tillräckligt sparat i ladorna för att kunna möta kommande lågkonjunkturer.
Vilken grupp i samhället gynnas mest av förslagen i budgeten?
- De som har arbete, både genom det fjärde steget i jobbskatteavdraget och genom att stimulanspolitiken och räddningsinsatserna för bankerna sänkt räntorna kraftigt.
Är det en krisbudget eller en valbudget?
- Både och. Det är en krisbudget med de tillfälliga statsbidragen till kommuner och landsting med 10 miljarder nästa år. Men det doftar valbudget över förslaget om sänkning av inkomstskatterna.
- Anders Borg motiverar skattesänkningen med att den kan motverka lågkonjunkturen genom att den privata konsumtionen kan hållas upp och att de ökade skillnaderna mellan inkomst av arbete och bidrag ska få fler att söka sig ut i arbetslivet. Men skattesänkningen är också ett valstrategiskt grepp eftersom oppositionen säger nej och därmed är det klart att höjda skatter kommer att bli en av huvudfrågorna i valet nästa år.