Det här är Ipred

1. Branschorganisationer tillåts som tidigare att spana efter misstänkt brottslighet och samla in IP-adresser.

2. De kan gå till civilrättslig domstol och begära att internetoperatörerna lämnar ut uppgifter om vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör. Operatören riskerar böter om domstolens beslut inte följs.

3. Identitet avslöjas. Internetleverantörerna måste enligt lag spara uppgifter om vilket
abonnemang som använt en viss IP-adress.

4. Branschorganisationen kan sedan ställa sina krav direkt till den misstänkte, till exempel att aktiviteterna ska upphöra, i form av ett varningsbrev.

KRAVBREV

Om varningsbrevet ignoreras kan branschorganisationen välja att stämma fildelaren i civil domstol eller polisanmäla
om brottsligheten är omfattande.

Slutligen kan den som döms bekosta ett sätt att offentligt meddela domen; till exempel genom en tidningsannons.

FILDELARE

Innebär enkelt talat att en användare gör sina egna filer tillgängliga för andra att hämta, till exempel på Internet. Distributionsmetoden i sig är inte olaglig, men att dela med sig
av ("ladda upp") upphovsrättsskyddat material är olagligt.

IP-ADRESS

En IP-adress är en unik sifferkombination som
varje dator blir tilldelad när man kopplar upp
sig. IP-adressen lämnar man efter sig på de
platser man besöker på internet.

EU:s Ipred-direktiv

Det svenska lagförslaget kallas egentligen "Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område" och stödjer sig på EU-direktivet som kallas just Ipred . Många delar av det svenska förslaget är dock hämtade direkt från direktivet.

2003 presenteras Ipreddirektivet, som från början togs fram för att motverka produktförfalskningar, till exempel designerväskor och märkeskläder.

2004
Förslaget skrevs om med möjligheten att begära ut IP-adresser från Internet-operatörer. Förslaget röstas igenom och införs.

2007
Alliansregeringen lägger fram planerna på ett nytt lagförslag.

2008
Ipred testas i EG-domstolen. Den spanska branschorganisationen Musicae kräver att få ut abonnentuppgifter från operatören Telefónica, som vägrar. Domen präglas av stor oenighet i rätten och kontentan blir att ansvaret i stället läggs på de olika medlemsnationerna att se till att direktivet efterföljs. Bland annat är det därför det svenska förslaget tillkommit.

2008 mars
Skriver justitieminister Beatrice Ask och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth i en debattartikel att de kommer att gå vidare med ett lagförslag om utlämnande av abonnentuppgifter. Centern motsätter sig, men ger med sig efter förhandlingar.

2008 den 9 oktober
Kom lagrådsremissen som hänvisar till Ipreddirektivet. Centerpartiet har sedan dess kommit med ett nytt utspel om att förslaget bör ändras, så att abonnenten får veta att uppgifter begärts ut av en rättighetsinnehavare.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut