– Om det hade lyckats så hade katastrofen varit ett faktum, säger han.
Han menar att dådet satt fokus på hur vi ska arbeta förebyggande mot islamistisk terror.
– Tyvärr har debatten hittills präglats av en rädsla, en rädsla att säga fel saker.
Justitieminister Beatrice Ask talar om Sverige som ett öppet samhälle; ett samhälle där vi kan tycka och tro vad vi vill.
– Men det finns människor som vägrar att acceptera grunderna för vårt samhälle, säger hon och påpekar att målet för extremister varierar men att våldet ofta är en gemensam nämnare.
Även Ask nämner dådet på Drottninggatan, men säger att vi ännu inte har full kunskap om det.
Så lyfter hon fram regeringes arbete. En rad åtegärder ahr redan vidtagits, säger ministern.
Ingen ska heller räkna med att samhället backar undan för våld, menar hon. Samtliga myndigheter ska ha rätt redskap.
– En bättre utbildning, fler som får arbete och större utrymme för människor drömmar och tankar är det bästa verktyget mot extremism, säger hon.
Jimmie Åkesson tar vid igen:
– Vi kan slå fast att vi i Sverige inte är förskonade från den islamistiska terrorn som tidigare drabbat många andra delar av världen.
Enligt Åkesson ligger Sverige efter andra länder i kampen mot islamismen. Men han gläds åt att regeringen nu tycks ha vaknat.
– Men vi konstaterar att vi i dag saknar verktyg, säger han och vill att lagen ska ändras så att det blir olagligt att delta på extremistiska träningsläger.
Hittills handlar stor del av debatten om just den islamistiska extremismen.
Åkesson efterlyser mer kunskap om islamismen och islamistiska attityder bland unga, vilket han tidigare skrivit om på DN Debatt.
Därefter ägnar han sig åt att motverka de argument han tycker är felaktiga. Islamismen är det i dag största hotet, menar han. Om än, konstaterar han, är det en ”försvinnande liten del” som skulle kunna tänka sig att begå terrordåd.
Enligt Åkesson är islamismen, som attityd, det stora hotet.
Sven-Erik Österberg (S) inleder också med att tala om dådet på Drottninggatan.
– Det vi såg var en motståndare mot ett öppet och tolerant Sverige.
Därefter talar han om skytten i Malmö och de många hatbrott som sker i Sverige.
Sverige ska trappa upp kampen mot det extremistiska våldet.
Om muslimsk religiös extremism säger han att det finns problem; det ska inte negligeras.
– Vissa vill peka finger och kollektivt skuldbelägga Sveriges muslimer. Vi socialdemokrater vill arbeta med Sveriges muslimer. För oss är de lösningen.
Österberg vill bland annat se skärpta krav på religiösa friskolor. Poliser ska också ges de befogenheter som krävs för att bekämpa terroismen. Här passar han på att ge regeringen en känga.
Maria Ferm (MP) sluter an till de andra och tar sin utgångspunkt i terrorattacken i Stockholm.
Sedan talar hon om övervakning och skuldbeläggning. Och om socialt sammanhang.
– Det handlar inte om ideologier, säger hon och pekar i stället på andra faktorer som skapar extremism, som känslomässiga orsaker.
– Det handlar om frustrerade människor som värvas av andra extremister, säger hon.
Hon tar därefter direkt strid med Jimmie Åkesson. Bland annat genom att hänvisa till Europols statistik.
– I Sverige är det främst högerfientliga krafter som tar till våld, säger hon.
Arbete, bostäder – och framtidstro, är vårt främsta vapen i kriget mot terrorismen, framhåller hon.
Johan Pehrson (FP) är den första att inte inleda med terrorattacken i Stockholm – men nämner den senare under sitt inlägg.
Han talar högt för att försvara den svenska demokratin.
– Det eldas, krossas och saboteras. Vårt land är ingen isolerad ö, säger han och påminner om att även vänster- och högerextremism finns.
Han menar att den våldsbejakande extremismen som har ett gemensamt: våld för att uppnå politisk förändring.
Men insatserna mot extremisterna bör skilja sig åt, anser han.
Bättre kännedom behövs nu om den islamistiska extremismen, menar han, och påminner om de fem miljoner kronor som regeringen gett till Vetenskapsrådet i syfte att bredda kunskapen. Även andra satsningar nämns.
Liksom tidigare talare nämner han organisationen Exit, för avhoppade nynazister, som ett gott exempel.
Johan Linander (C) talar om allt som gjort för att motverka problemet. Inte minst efter 11 september-dåden i USA har åtgärderna varit många, påminner han om.
Säpo, Ungdomsstyrelsen, Sveriges kommuner och Landsting hör till de aktörer som kartlagt problemen. Därtill har nya lagar tillkommit – och mycket nytt är på gång.
– Att påstå att inget har gjorts är helt enkelt felaktigt, säger han.
Lena Olsson (V) gör som övriga: tar upp händelsen i december i centrala Stockholm. Men många använder dådet för att vrida debatten i en farlig riktning, menar hon.
– Det är bra att vi talar om våldet, säger hon.
– Sverige har under en lång tid präglats av rasistiskt våld.
Under 15 år har 20 mord skett genom ”dessa extremisters dåd”, framhåller Olsson, och berättar om några av de personer som dödats.
Ett annat mer lågintensivt våld pågår samtidigt, bland annat mot moskéer, säger hon.
– Det är viktigt att vi inte faller undan för extremismen.
Caroline Szyber (KD) talar liksom övriga om 11 december-sprängningen. Mycket målande beskriver hon det som hände.
–Det var meningen att detta fruktansvärda brott skulle skörda många offer, säger hon.
Terrorismen är en av våra främsta utmaningar, menar hon, och framhåller att vi måste värna det fria samhället.
– Det är viktigt att vi inte talar i termer av ”vi” och ”dem”.
Så påminner hon om att det tidigare varit andra grupper än de islamistiska som utförd dåd.
– Det gäller att vi politiker målar upp en rättvis bild. Men vi får heller inte blunda för problemen.
Så har samtliga åtta riksdagspartier fått föra sin talan.
Dags för runda två: Beatrice Ask får åter ordet.
Hon värjer sig mot att svensk terrorbekämpning skulle ligga efter:
– I en internationell jämförelse så står vi oss väl, säger hon.
Inte heller saknas en handlingsplan, menar hon. Den används och uppdateras, enligt justitieministern.
Så vänder hon sig till Åkesson och säger att hon är bekymrad. SD motarbetar samarbeten på EU-nivå, menar hon.
– Vi behöver samarbeta med andra länders brottsbekämpande myndigheter, säger hon.
– Det går inte att bara säga nej om man vill säkra frihet och demokrati i Sverige.
Jimmie Åkesson (SD) håller inte med om den goda beredskapen. Han ifrågasätter att Säpo skulle ha koll.
– Det är en märklig slump att Säpo inte skulle ha koll på just den som genomförde självmordsattacken.
Han menar också att man inte ska förväxla de grupper som måste bekämpas.
Han tror inte heller att utbildning skulle vara en lösning på problemet; det är ofta högutbidlade som genomför islamistsika dåd. Därför är inte åtgärder mot fattigdom och trångboddhet någon lösning, menar Åkesson.
– Vi behöver skärpt lagstifning och en nationell handlingsplan, säger han.
Sven-Erik Österberg (S) tycker att debatten är avslöjande: våldet, angreppet på det demokratiska samhället, är det som är problemet. Inte en viss grupp.
Han säger sig uppskatta Säpos rapport som visar hur det ser ut.
Vi måste också minnas att grunden till det här våldet läggs tidigt, ofta under skolåldern.
– Samlingen måste vara att komma åt fenomenet, menar han.
Vi får inte bestämma oss för att det bara gäller en viss grupp.
Maria Ferm (MP) påminner om att högerextremister är det största problemet i Sverige. Islamistisk extremism är ovanlig i Sverige, menar hon och kritiserar Åkesson:
– Uppenbarligen har han inte läst Säpos rapporter, säger hon och framhåller igen att det inte är ideologin som ligger bakom.
Med SD riskerar samhällsklimatet att bli kallare och motsättningarna att öka, menar hon och citerar Säpos rapport.
Enligt Johan Pehrson (FP) har debatten kommit att stå mellan ”vi” och ”dem”.
– Vi får leva med att det springer omkring hjärntvättade stollar, säger han angående hotet mot det öppna samhället och demokratin.
Han, liksom Ask, är kritisk till Åkessons bristande vilja att samarbeta med andra länder.
Han tror också att samarbetet i lokalsamhället kommer att öka.
–Det är inte bara riksdagens ansvar, säger han.
Johan Linander (C) ger sig också på ”SD:s debattör”.
– Han har bara läst de delar av Säpos rapporter som passar honom själv, säger han och påminner om likheterna mellan olika typer av extremism.
– Ett helhetsbegrepp behövs, menar han.
Grundläggande principer om allas lika värde måste slås fast, tycker Linander.
Även Lena Olsson (V) är kritisk till Sverigedemokraternas inlägg. Hon värjer sig också mot förhastade beslut:
– Vi borde tänka efter mer: vad är det för samhälle vi vill ha?
Så har hon räknat hur många gånger Åkesson nämner islamismen i sitt anförande: 26 gånger.
– Att lyssna på honom är som att lyssna på en skiva som hakat upp sig.
Olsson är kritisk till att SD-ledaren inte nämner någon annan form av våldsbejakande terrorism.
Caroline Szyber (KD) väljer att påminna om de verktyg samhället har för att motverka terrorism.
Ett av redskapen är internationell samverkan.
– Tror Jimmie Åkesson verkligen att Säpo hade haft bättre förutsättningar utan samarbete?
Beatrice Ask riktar under sitt sista och tredje anförande åter kritik mot Jimmie Åkesson. Gemensamma nämnare för extremister finns visst, påpekar hon:
– Påfallande ofta handlar det om unga män som lever i ett upplevt eller riktigt utanförskap, de är marginaliserade och lever utanför samhället.
– De riskerar att radikaliseras och hamna i en kriminell livsstil, säger ministern.
Jimmie Åkesson värjer sig och hänvisar till internationell forskning.
– Man måste inse att det inte handla rom socials utsatta människor. De är välutbildade och tillhör ofta det övre samhällsskicket i de länder som de kommer ifrån, menar han.
Den islamistiska extremismen är största hotet mot Sverige, säger han, och efterlyser sedan muslimer som står upp för bland annat Lars Vilks rätt att publicera sina teckningar.
Sven-Erik Österberg (S) går på tvärs med Åkesson: det är våldet vi måste fokusera på.
Därtill är rekryteringsgrunderna för de olika extremistiska grupperna lika, menar han. Utbildningen spelar inte så stor roll i det här fallet, enligt Österberg.
Maria Ferm (MP) är missnöjd med debatten eftersom hon tycker att grupper har ställts mot varandra – vilket riskerar att spä på hatet.
Johan Pehrson (FP) vill inkludera fler i debatten. Han passar också på att varna för skuldbeläggande av grupper, men anser att samhället inte heller får agera naivt.
– Alla extermister som söker sig till Sverige ska kunna granskas.
Johan Linander (C) tycker inte att SD tar sitt ansvar; han tror inte att de förstår hur de legitimserar viss typ av våld.
Lena Olsson (V) menar att de flesta ändå varit överens under debatten om bilden av hur situationen ser ut, däremot inte lösningarna på problemet.
– Om vi på riktigt ska bekämpa våldet måste vi ta tag i orsakerna. Vi måste bekämpa extremism av alla slag, säger hon.
Caroline Szyber (KD) hoppas att Åkesson nu upplever att övriga partier för en gångs skull har tagit debatten mot SD.
Beatrice Ask är sist ut. Hon upprepar att Sverige står starkt:
– Men vi kan inte hålla koll på varenda människa. Och vi ska inte heller göra det, säger hon.
Samverkan är en nyckel till lösningen, menar hon. Viktigt är också att satsa på de unga som befinner sig i riskzonen.
– Vi vet att vi har en hel del att göra på hemmaplan, säger hon.
Här är deltagarna:
Justitieminister Beatrice Ask (M)
Jimmie Åkesson (SD)
Sven-Erik Österberg (S)
Maria Ferm (MP)
Johan Pehrson (FP)
Johan Linander (C)
Lena Olsson (V)
Caroline Szyber (KD)
Mer information hittar du här.