Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Ebba Busch Thor till angrepp mot Annie Lööf

01:28. Kristdemokraternas Ebba Busch Thor anser att Annie Lööf far med osanning när hon skriver att allianspartierna är överens om att inte lägga fram en gemensam alliansbudget i höst.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor går till hårt angrepp mot allianskollegan Annie Lööf. Busch Thor anser att C-ledaren far med osanning när hon skriver att allianspartierna är överens om att inte lägga fram en gemensam alliansbudget i höst.

I ett inlägg på mikrobloggen Twitter i torsdags, efter att de fyra borgerliga partierna enats om ett gemensamt yttrande i finansutskottet om att hota med misstroendeförklaring om regeringen går fram med tre kontroversiella skattehöjningar i höst budgeten, skrev Annie Lööf: ”Vi har enats om att inte gå fram med en gemensam budget utan att stoppa de tre skadliga skatterna för jobb och företagande.”

De tre skattehöjningarna som det handlar om nästa år är att fler ska betala statlig inkomstskatt, införande av en flygskatt och en skärpning av de så kallade 3:12-reglerna för fåmansbolag.

KD-ledaren Ebba Busch Thor gick emot Lööf på Twitter genom att skriva: ”KD vill fortsatt se gemensam budget”. KD-ledaren är upprörd över att Lööf, trots att hon talat med henne, inte valt att radera sitt inlägg.

– Det är direkt felaktigt. Det påpekade jag också för Annie Lööf. Det finns ingen enighet i den frågan. Vi är oense i frågan om att gå fram med gemensam alliansbudget, säger Ebba Busch Thor till DN.

Hon är uppenbart irriterad över allianskollegans agerande.

– Jag har påpekat detta för Annie Lööf. Hon borde ha rättat själv.

För hon har ju inte rättat detta själv, efter ditt påpekande?

– Nej, och det är rätt anmärkningsvärt.

Så hennes påstående är helt felaktigt?

– Helt felaktigt. Jag går inte ut och rättar en annan partiledare hur som helst.

Men det låter inte som att ni har så bra kommunikation om det sker sådana här saker i alliansen?

– Jag har varit så tydlig som det bara går att vara. Sedan om man inte tycker om den linjen, det är en annan sak. Men jag redogör för vad vår linje är och när det finns en gemensam allianshållning gör jag det. Det finns en gemensam allianshållning att stoppa de här tre skattehöjningarna, men tidpunkt för gemensam budget är vi fortfarande oense om.

Ebba Busch Thor är också kritisk till att Annie Lööf i ett annat Twitterinlägg, till skillnad från de tre andra alliansledarna, skrivit att det inte är aktuellt att rikta misstroendevotum mot finansminister Magdalena Andersson (S).

– Det är dumt att låsa sig till att man utesluter någon minister. Det gör inte vi. När det handlar om skattehöjningar är det ganska rimligt att finansministern är aktuell. Sedan kan det vara andra ministrar också, säger Busch Thor.

Om detta skulle leda till en regeringskris i höst tycker KD-ledaren att alliansen ska pröva stödet för en alliansregering – trots att det då återstår mindre än ett år till nästa ordinarie riksdagsval och att de borgerliga i ett sådant läge skulle bli beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

– Vi kan lägga fram en alliansbudget och Sverigedemokraterna röstar för den. De gjorde de 2014 och det är möjligt att de gör de igen. Gör de inte det får de förklara för sina väljare varför de anser att Stefan Löfven ska vara kvar som statsminister, säger Ebba Busch Thor.

Men är inte det att spela ett väldigt högt spel när det återstår mindre än ett år till valet?

– Alternativet är att vi ska låta den här regeringen som vi anser för Sverige i fel riktning ska sitta kvar, trots att det finns en majoritet och stöd i riksdagen för en annan inriktning.

Annie Lööf skriver i en kommentar, utan att direkt bemöta KD-kritiken:

”Alliansen har nu enats om den linje som Centerpartiet och Liberalerna har fört fram med att peka ut vilka tre skatter som regeringen inför höstens budget ska backa ifrån. Vi utgår från att regeringen lyssnar och backar i höstens budget, gör de inte det kommer alliansen att agera. Nu är det hög tid för Alliansen att sätta fokus på en gemensam reformagenda inför valet så att vi kan bilda en Alliansregering efter nästa val.”

Ewa Stenberg: Alliansen har fyra olika svar på hur landet ska regeras

Fakta.

Skatt på fåmansbolag

Stridsfrågan: Hur mycket ska delägare betala i skatt? 

Bakgrund: För delägare i fåmansbolag är det förmånligt att ta ut ersättning i form av aktieutdelning i stället för lön eftersom det dras mer skatt på lön. De så kallade 3:12-reglerna ska förhindra att företagare omvandlar hela sin inkomst till utdelning för att undgå skatt. Lagstiftningen är komplex och handlar om vilken slags bolag och vilka delägare som ska beröras, hur mycket som ska kunna tas ut som inkomst av tjänst respektive kapital, vilka skattesatser som ska gälla osv.

Ekonomiska effekter: Regeringens regeländringar skulle öka skatteuttaget med cirka 3 miljarder kronor per år.

Så tycker de rödgröna: Reglerna har gett alltför generösa möjligheter att slippa skatt. Skillnaderna har blivit för stora mellan personer som får lön som anställda och de som får utdelning från eget bolag, även om de i praktiken utför samma arbete. 

Så tycker oppositionen: Skattehöjningen är en allvarlig försämring för företagarna. Oppositionen varnar för lägre tillväxt och färre nya jobb. 

Brytpunkten

Stridsfrågan: Var går gränsen mellan låga löner och höga löner som kan beskattas extra? 

Bakgrund: 2017 dras gränsen vid 37 675 kronor i månadsinkomst. Bara de som tjänar så mycket eller mer betalar statlig skatt. Enligt regelverket ska nivån höjas varje år baserat på bland annat inflation, så att andelen löntagare som betalar statlig skatt förblir ungefär oförändrad. Regeringen och V vill dock inte göra hela uppräkningen nästa år. De vill lägga gränsen på 37 683 kr/mån, istället för 37 850 som det annars skulle bli. 

Ekonomiska effekter: Antalet personer som betalar statlig skatt ökar med 80 000. Höjningen ligger på som lägst 20 kronor per år upp till 2400 kronor för dem med månadsinkomster över 55 000 kronor.

Så tycker de rödgröna: Löntagare med höga och relativt höga inkomster får bidra lite mer till nödvändiga investeringar i skolan, polisen och försvaret. En hjärtesak för V.

Så tycker oppositionen: En orättfärdig beskattning av typiska medelinkomsttagare som lärare, sjuksköterskor och poliser. Marginaleffekterna sänker motivationen att vidareutbilda sig och göra karriär.

Flygskatten

Stridsfrågan: Ska flyget tvingas betala för sin klimatpåverkan?

Bakgrund: Enligt regeringens förslag blir en flygbiljett mellan 80 och 430 kronor dyrare beroende på resans längd. Syftet är att sätta en prislapp på de negativa effekter som flyget har på klimatet. Tunga remissinstanser har ifrågasatt klimatnyttan medan miljörörelsen applåderar. I en DN/Ipsos-mätning nyligen var 44 procent av väljarna positiva till flygskatten medan 36 procent var emot.

Ekonomiska effekter: Skatten beräknas ge 1,3 miljarder kronor i intäkter 2018 och 1,8 miljarder följande år. Antalet inrikes flygresenärer antas minska med cirka 5 procent, för utrikes är minskningen cirka 2 procent. Flygbranschen förutspår större förändringar och förlorade arbetstillfällen.

Så tycker de rödgröna: Flygskatten blir ett viktigt första steg mot att flyget får bära kostnaderna för sin negativa klimatpåverkan. En hjärtesak för Miljöpartiet.

Så tycker de oppositionen: Flygskatten slår hårt mot avlägsna delar av landet där alternativen till flyget är få och opraktiska. Effekterna på företagande, jobb och tillväxt blir negativa.

Hans Rosén

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.