Svenskarnas stöd för monarkin är i dalande. För femton år sedan tyckte 70 procent att monarkin var en bra styrelseform. I en mätning förra året var andelen mindre än hälften.
Det är kanske inte så underligt då att Republikanska föreningen ökat sitt medlemsantal från 5.000 till 8.000 på några år. På lördagen håller föreningen kongress, och samtidigt presenteras ett unikt förslag till ny republikansk författning.
– Debatten mellan republikaner och rojalister har varit ganska enkel för republikanhängarna att vinna fram till dess att rojalisterna ställt frågan: ”Men hur ska republiken se ut?”
– Det har varit den enda vettiga synpunkten från rojalisterna. Därför har det varit angeläget för oss att få fram ett förslag, menar Republikanska föreningens ordförande, advokaten och före detta kristdemokratiska riksdagsledamoten Peter Ahltin.
Arbetet med att ta fram ett förslag till ny författning har letts av Mats Einarsson, som suttit i riksdagens konstitutionsutskott för Vänsterpartiet. I förslaget görs sammanlagt 35 ändringar i 21 av Regeringsformens 178 paragrafer. Flera av dem handlar bara om att sätta in ordet ”presidenten” i stället för ”statschefen”.
De viktigaste nya formuleringarna – i två alternativa varianter – finns i kapitel 5:
1 § Presidenten väljs av riksdagen för en ämbetsperiod om sex år. [En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd.]Presidenten ska vara svensk medborgare.
[ALTERNATIV 2] 1 § Presidenten väljs i fria, hemliga och direkta val för en mandatperiod om sex år.
Den avgörande frågan hur stor makt en svensk president skulle få har inte slagits fast i förslaget. Runt om i världen finns hela skalan från väldigt mäktiga till nästan ceremoniella.
– Jag vet vad jag själv tycker, men jag vill inte sätta ner foten innan detta har diskuterats bland medlemmarna, säger Peter Althin.
– Jag hoppas det ska landa under det kommande året. Efter det har monarkisterna inte några bärkraftiga argument.
Peter Althin tror att stödet för monarkin kommer att fortsätta att gå ner i takt med att folk får upp intresset för frågan.
– Så länge det är en ickefråga för många förändras inte så mycket. Men så fort det händer något i monarkin blir folk intresserade, och då ökar stödet för republik. Prinsessbröllopet var en sådan, och barnafödandet i vår kommer att bli en ny sådan.
– Politikerna jagar röster hela tiden. Så länge de tror att stödet är starkt gör de inget. Men allt eftersom det minskar kommer de att tvingas ta ställning.
Republikanska föreningen har systerföreningar i flera länder, bland andra Norge Storbritannien och Belgien.
– Det är vi som ligger främst, säger Althin.
Anses du som monarkimotståndare vara en udda fågel bland dina kristdemokratiska partikamrater?
– (Skrattar till) Ja, vi har ju monarkin inskriven i vårt partiprogram. Men jag är inte ensam bland kristdemokrater om att tycka det är dags att ändra. Det är klart att det har funnits en diskussion, framför allt om att jag satt i partistyrelsen samtidigt som jag frontade partiprogrammet. Men jag har inte känt några påtryckningar. Det vore ju trevligt om Kristdemokraterna kunde ligga i framkant någon gång.