Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Ett misstag av SD att prioritera ned riksdagen

SD står inför ett strategiskifte. I höstas valde partiet att dra ned på riksdagsarbetet. Nu behöver partiet göra helt om och försöka framstå som ett trovärdigt samarbetsparti. Då är skolkande ledamöter en dålig start.

Sverigedemokraterna har ända sedan partiet bildades 1988 kämpat för att komma in i riksdagen. Men när partiet väl hade gjort det, och ryckt fram till att bli Sveriges tredje största parti, så valde SD plötsligt att skruva ned riksdagsarbetet på sparlåga. I stället fokuserade partiet på kampanjer på gator och torg.

Foto: Roger TuressonFoto: Roger Turesson

I mitten av oktober förra året deklarerade SD:s ledning att partiet hade uttömt möjligheterna att påverka Sveriges invandringspolitik den parlamentariska vägen. Därför skulle riksdagsledamöterna tillbringa så lite tid som möjligt i riksdagen, för att i stället vara ute bland människor och driva kampanj för en folkomröstning om invandringspolitiken.

DN:s granskning av närvaron när riksdagen fattar sina beslut visar att ledamöterna verkar ha hörsammat den rekommendationen.

Men väljarna kan ha starka och rimliga synpunkter på hur de ledamöter som inte deltar i besluten har valt att använda sitt förtroendeuppdrag. Det var ju för att de skulle vara med och stifta lagar och styra landet som människor röstade på dem i riksdagsvalet 2014, inte för att de skulle dela ut flygblad eller ägna sig åt sitt privatliv.

Syftet med Sverigedemokraternas kampanj var att radikalt lägga om den svenska flyktingpolitiken, något som de däremot sannolikt hade sina väljares stöd för. Den omläggningen har redan skett, betydligt snabbare än den hade gjort med SD:s förslag om folkomröstning.

Nu erbjuder de svenska partierna flera olika alternativ i invandringspolitiken. Den officiella politiken är bland de stramaste i hela EU. Det ändrar grunderna för Sverigedemokraternas politik. Lägg dessutom till att det finns en växande opinion inom Moderaterna och Kristdemokraterna för ett samarbete med SD. Då blir det uppenbart att partiet har en historisk chans och måste lägga om strategi igen, för att fokusera på riksdagsarbetet.

 

Det var ju för att de skulle vara med och stifta lagar och styra landet som människor röstade på dem i riksdagsvalet 2014, inte för att dela ut flygblad eller ägna sig åt sitt privatliv.

 

SD-ledaren Jimmie Åkesson sade på sitt partis landsdagar i höstas att han vill regera tillsammans med M och KD. Om han ska kunna nå sitt mål måste han först få M och KD att samarbeta med SD.

Det finns många hinder som SD måste övervinna för att bli ett trovärdigt samarbetsparti, som på sikt skulle kunna regera.

För det första måste partiet ses som demokratiskt trovärdigt. De andra partierna måste vara övertygade om att kursomläggningen som SD gjort från sitt rasistiska förflutna inte bara syftar till att skaffa sig makt.

När Jimmie Åkesson gick med i SD stod det så här i partiprogrammet: ”Sverigedemokraterna vill stoppa all invandring av människor från etniskt avlägsna kulturer. Stora resurser måste avsättas för att skapa förutsättningar för att de som kommit till vårt land efter 1970 ska kunna återvända till sina respektive länder inom en snar framtid.”

Sedan dess har programmet ändrats, nu motsätter sig inte SD invandring helt. Men kommer partiet att radikaliseras igen nu när riksdagsmajoriteten vill minska invandringen?

Demonstrationen i Stockholm i lördags, som anordnades av en sverigedemokrat på lokal nivå och där SD-medlemmar gick i samma tåg som kända rasister, signalerade det.

SD behöver för det andra ses som ett seriöst riksdagsparti. Och då är det viktigt att ledamöterna sköter riksdagsarbetet, deltar i besluten, är pålästa och inte levererar några nya skandaler. En fällande dom för den ekobrottsåtalade ledamoten Marin Kinnunen nu i veckan skulle minska trovärdigheten. Han skötte bolaget på partiets uppdrag.

Ett tredje problem är var SD står i sakpolitiken. Under förra mandatperioden röstade partiets ledamöter oftast med alliansregeringen. Men sedan valet har SD röstat mer likt S, MP och V, enligt en genomgång av doktoranden i statsvetenskap Daniel Walther vid Umeå universitet. Det röstningsmönstret går stick i stäv med ambitionen att samarbeta med M och KD.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.