På tisdagen redogjorde statsminister Fredrik Reinfeldt (M) för det nyligen avslutade svenska EU-ordförandeskapet. Under den efterföljande frågestunden fick han dock kritik för att ha drivit svenska frågor för dåligt under ordförandeskapet.
Fredrik Reinfeldt inledde sin redogörelse med att poängtera att Sverige kan se tillbaka på ett väl genomfört ordförandeskap trots en ganska svår inledning. Man inledde sitt halvår som ordförande med en utgående kommission och i väntan på att det nya parlamentet skulle komma på plats efter EU-valet. Man väntade också spänt på resultatet från Irlands folkomröstning om Lissabonfördraget och hade dessutom en färsk finanskris att hantera.
– Vi var tvungna att jobba med flera scenarier och det var en utmaning. Men trots det har vi nu ett väl genomfört ordförandeskap att se tillbaka på, sa Fredrik Reinfeldt.
Under dragningen sammanfattade Reinfeldt de mål som Sverige hade satt upp för sitt ordförandeskap. Klimatet gick, enligt Reinfeldt, som en röd tråd genom Sveriges sex månader vid ordförandeklubban.
– Klimattoppmötet i Köpenhamn blev inte som vi önskade men det var ändå ett steg framåt. Vi skapade en gemensam grund och en metodik för att gå vidare, sa statsministern.
Finanskrisen, där Sverige fick EU att enas kring en strategi som ska ta unionen ur krisåtgärderna, och bättre åtgärder för finanstillsyn var ett annat område där Reinfeldt menade att Sverige lyckats under sitt ordförandeskap. Han framhöll också arbetet med det så kallade Stockholmsprogrammet som ska främja ett europeiskt samarbete kring rättsliga frågor och migration. Sveriges arbete för en EU-strategi gällande Östersjöområdet påtalades också av statsministern.
– Förhoppningen är att det ska leda till bättre samarbete i regionen och främja regional utveckling och en hållbar miljö, förklarade Fredrik Reinfeldt.
Under den efterföljande frågestunden kritiserades Sverige från socialdemokratiskt håll för att man inte drivit specifikt svenska frågor hårdare.
– Jag anser att vi borde ha drivit svenska frågor tydligare. Arbetsmarknadsfrågor till exempel och den fackliga rörelsens rätt att vidta stridsåtgärder, sa Susanne Eberstein.
Annars dominerades frågestunden av Grekland och den ekonomiska kris som drabbat landet. Socialdemokraten Monica Green frågade statsministern hur mycket Sverige egentligen kan lägga sig i när det gäller de åtgärder som Grekland måste vidta för att ha en möjlighet att ta sig ur krisen.
– Om svenska pengar ska användas så måste vi givetvis ha ett inflytande. Men jag vet inte om vi ska bidra med några svenska pengar. Vi måste förutsätta att den som försatt sig i en problematisk situation ska lösa den själv. Det har också hela tiden varit Greklands egen utgångspunkt, svarade Fredrik Reinfeldt.
Kristdemokraten Holger Gustafsson frågade om Reinfeldt anser att Sverige bör ställa upp med lån om Grekland skulle begära det. Fredrik Reinfeldt menade att det är onödigt att spekulera i frågan eftersom Grekland inte efterfrågat något lån.
– Jag vill påpeka vikten av att använda sig av Internationella valutafondens, IMF:s, expertis. De har en enorm kompetens när det gäller frågor av den här typen av komplicerade frågor, sa Reinfeldt.