Pappor som vill vara hemma med sitt barn de första sex veckorna efter födseln kan komma att stoppas av nya regler som är på gång i EU.
På tisdagen röstade kvinnoutskottet i EU-parlamentet om nya regler för mammaledighet. De innebär en förlängning från 14 till 18 veckor, där sex veckor direkt efter födseln görs obligatoriska för mamman.
EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V), som är ordförande i utskottet, försökte att få bort skrivningarna som tvingar mamman att vara hemma den första tiden, men det var inte möjligt.
– Det går inte att vara nöjd när vi måste sänka vår lagstiftning, som har ett jämställdhetsperspektiv, och i stället acceptera denna modersfixering, säger Svensson.
Hon är dock nöjd med att det kom in en skrivning om att pappor ska ha möjlighet till två veckors föräldraledighet.
Beslutet i utskottet avgör inte frågan, men det blir vägledande för när hela EU-parlamentet ska rösta om saken i mars. Därefter ska även EU-ländernas regeringar säga sitt.
Sedan EU-kommissionen presenterade förslaget i mars förra året har den svenska regeringen försökt att få bort fixeringen på mammor och i stället arbetat för att reglerna ska handla om föräldraledighet, så att svenska regler inte ska behöva försämras.
I övrigt berörs inte Sverige eftersom vi har en betydligt mer generös föräldraförsäkring än vad som nu föreslås. Men i en hel del EU-länder innebär de nya reglerna klart bättre möjligheter för kvinnor att kunna fortsätta arbeta efter det att de fått barn.
Bland annat föreslås att kvinnor inte ska kunna sägas upp under graviditeten eller under barnets första sex månader. De ska också ha rätt att komma tillbaka till ett likvärdigt jobb efter mammaledigheten och det finns förslag om att nyblivna mammor ska kunna slippa nattarbete och att det ska finnas möjlighet att anpassa arbetstiden när barnet är fött.
Även om den förlängda mammaledigheten kan tyckas mycket försiktig med svenska mått mätt, så har förslaget stött på patrull lite varstans i EU, eftersom det anses bli för dyrt och komplicerat för arbetsgivarna.