EU:s stats- och regeringschefer beslutade vid toppmötet i Bryssel att förlänga sin tankepaus ett år. Försöken att hitta en lösning på den författningskris som utlöstes av fjolårets franska och holländska folkomröstningar ska stampa i gång på allvar första halvåret 2007 när tyska förbundskanslern Angela Merkel är EU-ordförande.

Fram till dess ska EU-ledarna fortsätta tänka. Men man behöver inte tänka särskilt länge för att förstå att de också ska vänta på att de franska väljarna ska utse en ny president och en ny regering i maj 2007. I stort sett allt Jacques Chirac och hans regering har gjort det senaste året har mötts av ursinniga folkliga protester. Det behövs nya, fräscha ledare i Paris innan man kan hitta en väg ut ur krisen. Att också holländarna går till val då ökar chansen till en nystart.

I väntan på detta ska vi få se "projektens Europa". EU ska visa sin relevans för medborgarna i det dagliga livet. EU-kommissionen ska visa för medborgarna att den faktiskt är ett hyvens gäng som arbetar för att det ska bli billigare att ringa från mobilen utomlands.

Samtidigt pressar verkligheten fram ett utökat Europasamarbete. Spanien har bett övriga medlemsländer om hjälp att patrullera vattnen utanför Afrika där fullastade migrantbåtar varje dag försöker nå Kanarieöarna. Flera EU-länder ska hjälpa till att bevaka Spaniens gräns med ekonomiskt stöd från Bryssel. Det är ett ganska långtgående steg.

Och vinterns rysk-ukrainska gaskris visade för många EU-länder, inte bara de i öst, att energitillförseln är sårbar. Därför förbereds nu steg mot ökat europeiskt energisamarbete, ett i stort sett nytt samarbetsområde.

Men för samarbete krävs regler, särskilt om man ska fatta beslut. För gränssamarbete och invandring finns svaga instrument, för energisamarbete ofta inga alls.

Därmed kommer man tillbaka till den undanstoppade konstitutionen. Den skulle rensa upp i snårskogen av beslutsmodeller, förenkla regelverket och göra det lättare att fatta beslut. Den skulle skapa nya institutioner som skulle göra det lättare för EU att agera utrikespolitiskt. Den skulle samtidigt göra EU:s rättighetsstadga bindande så att medborgarna fick juridisk möjlighet att klaga hos EU:s domstol om institutionerna trampar på deras rättigheter.

Det börjar verka sannolikt att det konstitutionella fördraget är kört som det ser ut i dag, att inga tillägg eller förklaringar kan Frankrikes och Hollands nej till ja.

Men de 16 länder som ratificerat det (två genom folkomröstning) har markerat att de är nöjda med de kompromisser som gjorts i fördraget. I Finland, som just börjat ratificera, säger både regering och opposition att man gärna ser en ny och kortare text. Den behöver inte heta konstitution, inte ha ett pampigt förord och inte förse EU med hymn och flagga. Men sakinnehållet ska vara detsamma.

Jacques Chirac fick frågan om han tror att EU-ledarna kommer att ha en ny konferens och anta en ny regelbok för det enade Europa.

- Det går inte att svara på en sådan fråga. Vi har beslutat om en reflektionsperiod för att vi vill reflektera mera, svarade Chirac.

Men när reflektionsperioden är slut är han inte längre Frankrikes president. Och mycket talar för att det då är dags för en ny förhandling om en ny grundlagstext.