- Det är två stora och viktiga frågor som det ska tas beslut om. Den ena handlar om en långsiktig återhämtningsplan för ålbeståndet i världen och den andra handlar om en plan för torskfisket i Östersjön, säger Magnus Kindbom, sakkunnig på jordbruksdepartementet, till TT.
De senaste 20 åren har glasålen minskat i antal med mellan 95 och 99 procent. Enligt Magnus Kindbom är ett allt för hårt fiske i både svenska och andra europeiska vatten den största orsaken.
I Biscayabukten, dit den unga glasålen kommer efter att ha fötts på andra sidan Atlanten, fiskas glasålen för att säljas till Japan och Kina där den betraktas som en delikatess.
- Fransmännen tjänar väldigt mycket pengar på glasålen, säger Magnus Kindbom.
Ålplanen går i korthet ut på att varje land ska åta sig att göra en plan för att minst 40 procent av den vuxna ålen ska vandra tillbaka till platsen där den föddes i Sargassohavet. Det är där ålen förökar sig innan den dör.
- Majoriteten av länderna har gått med på planen, men Spanien och Frankrike har tidigare blockerat den, säger Magnus Kindbom.
En av anledningarna är att det i Biscayabukten fortfarande finns ett överskott av ål och enligt planen ska delar av det beståndet sättas ut i Europa där det nu finns för lite ål. Vilket skulle innebära att Frankrike och Spanien tvingas dra ner på sitt lönsamma fiske.
Den förre franska fiskeriministern hade en stark ålfiskeflotta i sin valkrets och var en stor motståndare till ålplanens utformning. Det franska regeringsskiftet bidrar sålunda till ett spirande hopp hos svenskarna.
- Det finns fortfarande en viss spänning kvar för hur det här ska gå. Vi har försökt vara aktiva och vi har haft många samtal med de andra ländernas ministrar, säger Magnus Kindbom som är försiktigt optimistisk.
Alla länderna måste inte vara överens men det måste finnas en övervägande stor majoritet som står för beslutet, annars kan en liten minoritet blockera det.
Även torskens framtid står på agendan under veckans möte. I december drev Sverige igenom att om ministerrådet inte kan enas om en långsiktig plan för återhämtningen av torskbeståndet under junimötet, så ska årets kvoter dras ner med 15 procent. Detta tror Magnus Kindbom kan vara en framgångsfaktor.
- Planen går ut på vilken typ av fiske man ska få ha, till exempel om det ska vara storskaligt eller småskaligt och hur kontrollen av fisket ska skötas, säger han.
Sveriges linje är att det är det småskaliga fisket som ska råda. Här är länderna kring Östersjön inte överens, eftersom de olika länderna fiskar på olika sätt. Men Magnus Kindbom är ändå optimistisk till att man nu ska lyckas enas kring riktlinjerna för en plan.
- Det är först nu vi har en förutsättning för att ha en torskplan, när baltländerna och Polen har kommit med i EU.
Tidigare i veckan gav Internationella havsforskningsrådet (ICES) sina biologiska råd för europeiska fiskevatten för 2008. Återigen föreslår de fiskestopp för torsk i Kattegatt och östra Östersjön.
En långsiktig plan kan enligt Magnus Kindbom göra att den typen av drastiska rekommendationer och beslut kan undvikas i framtiden.