Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Inte mycket återstår av den svenska alliansfriheten

01:22. USA:s försvarsminister James Mattis ser Sverige som en vän och allierad. Och han berättar för DN att USA skulle hjälpa Sverige om landet skulle angripas av Ryssland.

Analys. Sverige är sedan i natt ett land som kallar sig alliansfritt och har ett försvarslöfte från världens största militärmakt. Frågan är nu vad beteckningen alliansfritt är värd efter att USA:s försvarsminister kallat oss allierad. Och vilka utfästelser Sverige har gett USA för att få löftet.

Natten till fredag träffades USA:s och Sveriges försvarsministrar. Efteråt höll USA:s James Mattis en pressträff med budskapet att USA ser Sverige som en vän och allierad. Om Sverige skulle angripas av Ryssland skulle vi få amerikansk hjälp.

”Amerika kommer inte att överge sina allierade och partners. Vi kommer att stå vid Sveriges och alla andra demokratiers sida. Sverige är inte en Natoallierad men det är ändå från vår synpunkt en vän och allierad”, sade James Mattis på DN:s Mikael Holmströms fråga.

Det är en stark signal till Ryssland, som i hårda ordalag har varnat Sverige för att gå med i Nato och hotat med militära motåtgärder. Här säger företrädaren för världens starkaste militärmakt och själva ryggraden i Nato att han ser Sverige som allierad.

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger nöjt att det är mycket tillfredsställande att USA gör den här typen av markering.

Det reser flera frågor. Den första är vad alliansfriheten egentligen är värd om USA:s försvarsminister ser oss som allierad. Det är bara ett tomt skal kvar. Det nära samarbetet med USA och Nato har byggts upp under flera regeringar men det har nått en ny och högre nivå genom det militära samarbetsavtalet med USA och värdlandsavtalet med Nato under den socialdemokratiska regeringen.

Det Mattis i praktiken gjort är att utfärda ett försvarslöfte till Sverige. Det är ingen försvarsgaranti, som ett Nato-medlemskap, utan en utfästelse. Lättare att bryta, men betydligt tyngre än de svenska uttalandena om att vi är ett alliansfritt land som ”bygger säkerhet i samarbete med andra”.

Peter Hultqvist har tagit ett snabbspår till större militära muskler. Till skillnad från en Natoansökan sliter det inte sönder det socialdemokratiska partiet eller kräver en polariserande folkomröstning eller valrörelse.

Men man kan fundera över den principiella skillnaden mot ett Natomedlemskap. Sverige har förvisso fortfarande inga förpliktelser att försvara andra Nato-länder om de skulle bli angripna, men å andra sidan har vi heller inget inflytande i Nato eller någon stark garanti för att bli försvarade.

Den svenska militären behöver inte förbereda soldater och officerare på att de kan behöva gå i döden för Turkiets skull, men å andra sidan finns det naturligtvis ett pris också för USA:s stöd. Sveriges beroende av USA ökar. Ett litet land som Sverige är beroende av ett stort med en mycket nyckfull president och tillika överbefälhavare i Vita huset.

Och det är svårt att tro att försvarsminister Peter Hultqvist inte gjorde några utfästelser under mötet med Mattis. Den amerikanske försvarsministern har ju krävt sina allierade i Nato på löften om högre försvarsanslag. Vad sade Hultqvist om en ökning av de svenska försvarsutgifterna? Diskuterades rentav de svenska planerna på att köpa luftvärnsrobotar, där ett amerikanskt system konkurrerar med ett franskt?

Talesättet om att det inte finns några gratisluncher gäller i hög grad också i säkerhetspolitiken.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.