Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Retoriken tyder på tidig upptakt till valåret 2018

Analys. Svensk politik verkar redan vara i valrörelseläge. Regeringen och de borgerliga har många gemensamma åsikter om rättspolitik och försvar. Men de förmår inte diskutera hur de ska genomföra det som de är överens om.

Äntligen stod partiledarna i talarstolen. Politikåret 2017 startade i riksdagen med en stor debatt. Det är ett och ett halvt år kvar till nästa val och partiledarna målade upp stora problem och behov.

Otrygghet och osäkerhet i och utanför landet var det dominerande ämnet: brottslighet och försvar.

Ingen av partiledarna förmår att göra något åt dessa problem ensam. Regeringen styr mot tyngdlagen, eftersom det inte finns något enat regeringsalternativ högerut. Vid sidan om budgeten har den svårt att få igenom sin politik utan stöd från borgerliga eller SD. De senare kan inte skriva propositioner, och har också svårt att ändra saker på riktigt.

Det gäller till exempel stora delar av rättspolitiken, skolpolitiken och försvarspolitiken, ämnen som tog mycket plats i debatten.

Statsminister Stefan Löfven (S) hade med sig en nyhet. Han berättade att regeringen kommer att föreslå att minimistraffet för att bära handgranat blir fyra gånger så långt som i dag. Det var det ingen som kritiserade, för där är de överens.

På samma sätt finns det andra frågor när det gäller lag och ordning där de flesta partierna håller med varandra. När det gäller försvarspolitiken är både regeringen och oppositionen högerut överens om att anslagen till försvaret bör öka. Men de ägnar mycket tid åt att gräla om hur det ska gå till och vems fel det är att Sverige hamnat i nuvarande läge.

Det är inte så konstruktivt. I tider när förtroendet minskat för politiker och partier är det viktigt att visa politiska skiljelinjer där de verkligen finns och är relevanta. Och samtidigt att visa att det demokratiska systemet kan leverera förändring där partierna anser att det krävs. Onsdagens partiledardebatt handlade mycket om skenfäktning.

Ju närmare valet vi kommer, desto svårare kommer det att bli att ändra något. Det går förvisso att angripa varandra från talarstolar och sedan rösta igenom andra sidans förslag eller göra upp, det har hänt förut. Men i tider där väljarnas förtroende är mer dyrbart än tidigare är det kanske en bättre lösning att låta ord och handling hänga ihop.

Frågan är om tiden för beslut som kan förändra samhällsproblemen redan är över för denna mandatperiod, och valrörelseläget är fastskruvat fram till hösten 2018.

Tidigare hängde nyvalshotet över partierna, och höjde tonläget. Nu är trycket på att fälla regeringen mindre, som framgår tydligt av DN:s partiledarenkät.

Så frågan är vad politikåret 2017 ska bli. En årslång upptakt till valåret 2018 eller ett år där medborgarna får se förändring?

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.