Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Expert sågar jobbskatteavdraget

Regeringen gör fel som satsar på ett femte jobbskatteavdrag, anser ekonomiprofessorn Lars Calmfors. Enligt honom leder politiken till att inkomstskyddet för arbetslösa urholkas för mycket.

Ett ytterligare skatteavdrag för dem som arbetar är det dyraste förslaget i den borgerliga regeringens statsbudget som lades fram på tisdagen. Reformen kostar 12 miljarder och motiveras med att den enligt finansdepartementets beräkningar skulle ge 13.000 nya jobb.

En som anser att jobbskatteavdraget är fel sätt att använda pengarna är Lars Calmfors, ekonomiprofessor på Stockholms universitet och tidigare ordförande för regeringens expertgrupp Finanspolitiska rådet. När regeringen nu för femte gången sänker skatten för dem som arbetar, utan att höja ersättningen för arbetslösa, har urholkningen av inkomstskyddet gått för långt, anser Calmfors.

– Ersättningen till arbetslösa som andel av den inkomst efter skatt de hade tidigare har minskat kraftigt under den borgerliga regeringen. Det är rimligt att tro att varje gång man minskar ersättningsgraden så väger det allt tyngre för individen, säger Calmfors.

Han påpekar att a-kassan är en försäkring vars syfte är att utjämna skillnaderna i inkomst mellan de perioder då man har arbete och när man inte har det. Urholkningen gör att a-kassan i allt mindre grad fyller den funktionen.

Jobbskatteavdraget motiveras med att ökade inkomstskillnader mellan de som har jobb och de som inte har jobb ökar drivkrafterna att arbeta. Uppfattningen har stöd i forskningen men effekterna på inkomstskyddet måste enligt Calmfors också beaktas.

– Ekonomisk politik handlar alltid om att väga olika saker mot varandra. Någonstans måste man ta ställning till var balanspunkten går.

Calmfors andra invändning mot det femte jobbskatteavdraget är att pengarna skulle behövas till annat. Han påpekar att kostnaderna för sjukvård och äldreomsorg kommer att stiga när andelen äldre ökar. Samtidigt har barnbidrag, taket i a-kassan och andra ersättningar legat still länge och inte följt med inkomstutvecklingen. För att bibehålla nivåerna skulle man enligt Calmfors behöva höja skatten.

– Nu går man åt motsatt håll. Det innebär en urholkning av den offentliga välfärden, säger han.

I det ekonomiska läge som råder finns det enligt Calmfors goda skäl att stimulera ekonomin men han skulle göra det på andra sätt än de som finansminister Anders Borg har valt.

– Jag skulle bland annat lägga mer pengar på statsbidrag till kommunerna och höja taket i a-kassan.

Mer pengar till kommunerna skulle vara ett sätt att motverka minskad personaltäthet i sådant som skola och omsorg.

– Det finns hela tiden ett tryck på verksamheten. Det är en fråga om vad man vill använda  pengarna till, säger Calmfors.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.