berlin.
Folkfest på gator och torg och leende stats- och regeringschefer satte sin prägel på ett vårsoligt Berlin när EU på söndagen firade 50 år. Men nu väntar den svåra uppgiften: att enas om ett nytt fördrag. Här går meningarna än så länge isär.
Berlin visade upp sig från sin soligaste sida när EU firade 50 år. Ledarna kunde posera intill Brandenburger Tor under blå himmel.
Men högitidliga tal om fred, frihet och demokrati till trots: allt är inte frid och fröjd i 50-åringens sinne. Det stora huvudbryet är hur man ska gå vidare med att ändra på EU:s regelverk sedan förslaget till ny konstitution röstades ner av Frankrike och Nederländerna våren 2005. Nu verkar den tyska förbundskanslern Angela Merkel fast besluten att föra frågan framåt och nå resultat.
- Ett misslyckande vore ett historiskt felsteg.
Så uttryckte hon sig vid den högtidliga ceremonin i Berlins historiska museum där "Berlindeklarationen" skrevs under.
Merkel och många med henne menar att ett nytt fördrag är nödvändigt för att EU ska kunna utvecklas i framtiden. Det utkast till ny konstitution som arton medlemsländer godkänt är bland annat tänkt att underlätta beslutsgångarna i EU och exempelvis låta fler frågor beslutas med kvalificerad majoritet.
- Europa måste kunna agera mer effektivt än vad som i dag är möjligt, framhöll Angela Merkel.
Men en ny konstitution är en känslig fråga inom EU och det finns länder som vill skynda långsamt. Hit hör Polen, Tjeckien och Storbritannien. Och det var förmodligen deras skepsis som bidrog till att ordet konstitution inte nämns i Berlindeklarationen. Här betonas fred och stabilitet i Europa, att EU ska bekämpa rasism och terrorism och att den globala uppvärmningen måste hejdas.
Men när det kommer till den institutionella delen av EU nöjer sig deklarationen med att konstatera att målet är att ge EU "ny gemensam bas" innan val hålls till EU-parlamentet i juni 2009.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel verkar dock fast besluten att komma vidare i frågan. Vid en presskonferens öppnade hon för en regeringskonferens efter toppmötet i juni där konstitutionsfrågan blir huvudämnet. Regeringskonferens innebär förhandlingar mellan medlemsstaternas regeringar och är ett måste för att kunna ändra i EU:s fördrag.
Den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt, som på lördagskvällen besökte Moderna museet i Berlin, var inte särskilt entusiastisk över Berlindeklarationen. Han konstaterar att om han skulle varit tvungen att skriva sin egen namnteckning under deklarationen hade han haft synpunkter på vissa formuleringar, som exempelvis den om att illegal invandring ska bekämpas.
- Men det är inte vi som har skrivit texten, vi har accepterat att tyskarna skrev den ensamma eftersom vi inte fäste så stor vikt vid den som om det vore en fördragstext. Det är ett dokument för att markera ett högtidlighållande helt enkelt. Den har ingen legal betydelse.
Texten skrevs endast under av Angela Merkel, EU-kommissionens ordförande och EU-parlamentets ordförande, och det har spekulerats över att anledningen är rädsla för att få nobben av vissa om alla 27 ledare skulle ha satt sin kråka på dokumentet.
Fredrik Reinfeldt ser framför sig en nedbantad konstitution där möjligen klimatfrågan kan ingå som ett tillägg. Och han bjuder nu in den socialdemokratiska partiledaren Mona Sahlin till samtal om den svenska hållningen.
- Jag tycker det är bra att Mona Sahlin nu är vald och jag vill prata med henne om hur vi ska agera i fortsättningen i fördragsfrågan.