Det var hårt tryck att följa partilinjen när riksdagen natten till fredagen röstade om det nya EU-fördraget. Centerpartisten Sven Bergström var den ende som helt bröt mot sitt partis linje. Men fler skulle ha velat göra det.
- Det blev lite panik i gruppledningen när jag berättade att jag skulle rösta nej, kommenterade Sven Bergström på fredagen.
Någon risk för att regeringens förslag om ett ja till Lissabonfördraget skulle röstas ner fanns det dock inte. Röstsiffrorna blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda.
Men om tillräckligt många hade röstat nej skulle beslutet ha skjutits upp och det ville varken regeringen eller socialdemokraterna vara med om.
- Jag beklagar att vi tog beslutet i går. Min linje har varit att skjuta på beslutet, förklarade den tidigare socialdemokratiske ministern Morgan Johansson.
Han liksom många fackliga organisationer skulle helst sett att den svenska modellen för hur kollektivavtalen ska tillämpas hade utretts färdigt och att riksdagsbeslutet kom därefter.
Men Morgan Johansson valde ändå att följa partilinjen med hänvisning till den arbetsordning som hans parti kommit överens om i riksdagen. Åtta socialdemokratiska ledamöter valde - med något skiftande motiveringar - samma linje.
För centerpartisten Sven Bergström var de egna väljarna hemma i Gävleborgs län viktigast.
- I slutändan vägde min lojalitet med hemmafronten tyngre än trycket att rösta lojalt i enlighet med gruppledningens och regeringens önskemål, sa han och hänvisade till att nästan tre tusen väljare kryssat för just honom på partiets valsedel.
Enligt Bergström var påtryckningarna att följa partilinjen starka men något hot om repressalier utsattes han inte för. Dessutom skulle det knappast bita på honom:
- Jag har väl inte stått högst på partiledningens favoritlista tidigare heller. Jag har varit för självständig och lite för bråkig för att passa in och få de uppdrag man får om man är mer följsam.
Eva Selin Lindgren från Göteborg, också centerpartist, tyckte däremot att påtryckningarna kändes olustiga men böjde sig och lade ner sin röst (liksom ytterligare en centerpartist och tre kristdemokrater).
- Gruppledningen utövade ett förfärligt tryck. En del människor är väl inte vana vid att folk har olika åsikter, kommenterade hon och tyckte att hon inte fick ett enda hållbart argument för regeringens linje.
Moderaten Anne-Marie Pålsson har varit kritisk till hur Lissabonfördraget behandlats och skulle helst velat ha en annan ordning. Men hennes invändningar var inte tillräckligt starka för att hon skulle rösta nej till regeringsförslaget eller lägga ner sin röst.
Att gå en egen väg är heller inte något riksdagsledamöterna uppmanas till, enligt henne.
- Det är inte högt i tak i frågor som handlar om var riksdagsmajoriteten ska hamna, är hennes erfarenhet efter flera år i riksdagen.