På ett sätt har Anders Borg ett guldläge. Högkonjunkturen fortsätter, sysselsättningen stiger och de offentliga finanserna visar stora överskott. Budgetöverskottet når nära 90 miljarder kronor och arbetslösheten går ner till 4,0 procent nästa år, den lägsta nivån sedan början av 1990-talet, enligt medieuppgifter ur finansplanen på onsdagskvällen.
Den amerikanska bolånekrisen är dock ett oberäkneligt bekymmer, och finansministern varnar själv för risk för överhettning där inflationen skjuter fart. Något stort reformutrymme tycker sig regeringen därför inte se.
För de arbetslösa införs ytterligare två karensdagar utöver de fem som gäller i dag. Möjligheterna att arbeta deltid och få ut arbetslöshetsersättning begränsas också.
Regeringen räknar med att sysselsättningen ökar med nära 200.000 personer nästa år samtidigt som antalet arbetslösa minskar med 90.000.
I finansplanen räknar finansminister Borg med att dagens reporänta på 3,75 procent som fastställs av Riksbanken kommer att stiga till 4,75 procent 2009 för att därefter åter gå ner till 4,25 procent 2010.
Här är några viktiga punkter ur höstbudgeten:
Utökat jobbskatteavdrag. Inkomstskatterna sänks med 10,8 miljarder kronor, att lägga till årets första steg på 38,7 miljarder. Det ska enligt regeringen innebära att de flesta som jobbar heltid har fått totalt 1 000 kronor mer i månaden från den 1 januari 2008. Privatekonomer säger att gränsen går någonstans runt 20 000 kronor i månadslön.
Sjukförsäkringen. Kontrollstationer införs så att man tidigare än i dag måste pröva andra arbetsuppgifter eller nytt jobb. Tidsgräns för sjukskrivning vid ett år, men möjlig förlängning med arton månader. Vid ett års sjukskrivning sänkt ersättning till 75 procent. Något sänkt sjukpeng för alla. Förtidspensionerade och långtidssjuka ska stimuleras att börja arbeta igen. 3,4 miljarder kronor avsätts under tre år för en rehabiliteringsgaranti och för utökad företagshälsovård.
Nystartsjobb. Nu även i offentliga sektorn. För långtidssjukskrivna kommer en variant, nyfriskjobb, med ännu lägre arbetsgivaravgifter.
Höjd koldioxidskatt. Bensinen blir 29 öre och dieseln 55 öre dyrare, vilket för arbetspendlare kompenseras av höjda reseavdrag och sänkt fordonsskatt för dieselbilar. Statens intäkter beräknas öka med 3 miljarder. Skatten på kärnkraft och vattenkraft höjs också, vilket motiveras med kraftbolagens stora vinster.
Lägre anslag till försvarsmateriel. Kostnaderna ska ned med 320 miljoner 2008 och knappt en miljard till 2010. Regeringen tillsätter också en utredning med uppdrag att se om det går att plocka ytterligare 3-4 miljarder kronor.
Dyrare tobak och öl. Cigarrett- och snusskatten höjs. Samtidigt ändras alkoholskatten på grund av EU-krav, så att öl blir lite dyrare och vin något billigare. 115 miljoner satsas också per år under mandatperioden på förebyggande folkhälsa, och 258 miljoner fram till 2010 mot alkohol- och narkotikamissbruk.
Skolan. 900 miljoner kronor satsas 2008-2010 på att lära lågstadieelever läsa, skriva och räkna bättre. Ytterligare pengar går åt till att höja läraryrkets status.
Högskolan. 240 miljoner i kvalitetspengar till högskolorna, cirka 1 300 kronor per student och år, som ska gå till bland annat ökad lärartäthet. 60 nya platser på läkarlinjen.
Forskning. 300 miljoner mer i anslag under 2008, i väntan på nästa forskningsproposition som också kommer nästa år.
Klimatmiljard. Delvis fortsättning på pågående program, men 340 miljoner under tre år ska ge bättre teknik i städerna för vatten, energi och avlopp.