Den intensiva debatten om försvarets framtid det senaste halvåret har lett till en opinionssvängning bland svenska folket. Stödet för att Sverige ska ingå i ett gemensamt EU-försvar har ökat kraftigt.
Det är Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier, FSI, som i många år undersökt svenskarnas inställning till försvaret. Den nya mätningen visar att det för första gången finns en övervikt för att Sverige ska ingå i ett EU-försvar. Samtidigt visar mätningen att förtroendet för det svenska försvaret är lågt.
Det är 39 procent av de intervjuade som svarar att de är positiva till att Sverige ska ingå i ett gemensamt EU-försvar. Medan 24 procent är negativa och övriga ställer sig neutrala eller vill inte ta ställning. I den förra mätningen, hösten 2005, var det en minoritet för EU-försvar: 32-39. Det innebär att det skett en opinionssvängning på hela 22 procentenheter.
FSI-mätningen visar också att motståndet mot svenskt medlemskap i militäralliansen Nato minskat något. I dag är 34 procent negativa mot 27 procent positiva, och en stor andel osäkra. I den förra mätningen var siffrorna 37-24.
Sedan förra sommaren har det pågått en omfattande försvarsdebatt, som bland annat lett till att en försvarsminister avgått. Det har också rapporterats en hel del om att Sverige bygger upp en militär snabbinsatsstyrka tillsammans med Finland, Norge och Estland, för att delta i EU-ledda fredsoperationer och att svenska försvaret inlett samarbete med norska och finska försvaret.
Det har gjorts en rad utspel från partier och olika lobbygrupper. Samtliga partier vill på sikt minska försvarskostnaderna men har riktat hårda anklagelser mot varandra. Medan försvarsindustrin, försvarsledningen, officersfack och industrifack på olika sätt agerat för att pressa fram ökade miljardanslag.
Men debatten tycks inte ha lett till att svenska folket blivit säkrare på vad de tycker om försvarets kapacitet - snarare tvärtom. På FSI:s fråga vad svenskarna anser om det militära försvaret är det framför allt andelen osäkra som ökar kraftigt. Nästan fyra av tio svenskar, 39 procent, svarar "vet ej". I den förra mätningen, hösten 2005, var det 32 procent som inte ville ta ställning.
I mätningen svarar nu 29 procent att de anser att försvaret är "i stort sett tillräckligt effektivt". 24 procent tycker att det är "alltför ineffektivt" och 9 procent att det är "mer effektivt än vad som är nödvändigt".
- Osäkerheten om Sverige har ett effektivt försvar tycks ha ökat. Och fler och fler tror att ett EU-försvar kan kompensera för nedskärningarna, säger FSI:s opinionsanalytiker Joachim Timander.
Försvaret hamnar också först på 13:e plats i förtroendeligan när FSI ställer frågan om svenska folkets förtroende för 17 olika institutioner. Bankerna, polisen, Skatteverket och sjukvården ligger i topp. Men försvaret hamnar också efter facket, Försäkringskassan, försäkringsbolagen och regeringen. Det är bara 29 procent som har högt förtroendet för försvaret i dag.
Det EU-försvar som allt fler svenskar vill luta sig mot är dock bara ett embryo i dag. Men det militära samarbetet har ändå ökat snabbt de senaste åren.
Det har upprättats en "försvarsbyrå" som har i uppgift att utveckla EU:s militära krishanteringsförmåga och stärka försvarsmaterielsamarbetet. Det finns också en militärkommitté med ett "operationscenter". Sverige och andra medlemsländer har åtagit sig att sätta upp tolv militära "snabbinsatsstyrkor" med 1.500 soldater vardera som ska sättas in i fredsoperationer.
Frankrike och andra länder vill fördjupa det militära samarbetet ytterligare.