Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Flera nödutgångar om regeringen råkar i kris

Foto: Magnus Hallgren

En nervpirrande ödesvecka väntar för rege­ringen. Redan i morgon kan de rödgröna stå inför ett historiskt nederlag om SD beslutar sig för att stödja alliansens budget. Men det behöver inte innebära att regeringen avgår. Det finns flera nödutgångar att slinka ut genom.

Bara drygt två månader har gått sedan Stefan Löfven kunde utropa sig som segrare i riksdagsvalet och bilda landets första rödgröna rege­ring.

Redan från dag ett har Stefan Löfven gjort klart att han vill söka samarbete över blockgränserna. Men intresset från andra sidan gränsen har varit svalt och det har blivit alltmer uppenbart att 38 procent av rösterna inte räcker långt för att bilda en handlingskraftig regering. Bara den senaste veckan har regeringen fått hantera gräl om pensionsgruppen och åkt på ett nesligt nederlag när det gäller valfrihet i vården.

Men den stora prövningen väntar den här veckan i frågan om statsbudgeten. På tisdag eftermiddag ska Sverigedemokraterna ge besked om man tänker lägga ned sina röster, rösta på den rödgröna budgeten eller på alliansens förslag.

Om SD väljer att rösta med alliansen blir det på ett eller annat sätt regeringskris. Stefan Löfven har sagt att han inte tänker regera med någon annans budget, men samtidigt framhållit att det inte innebär att han tänker avgå.

– Det finns en möjlighet i rege­ringsformen att regeringen kan återkomma med budgetkompletteringar till riksdagen. Den här möjligheten är tänkt att användas i krislägen och skulle kunna rädda det politiska ansiktet på Stefan Löfven. Men huruvida ett politiskt dödläge motiverar den här möjligheten är oklart, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Om regeringens budget förlorar omröstningen innebär det ett historiskt nederlag. Inte i modern tid har en regering misslyckats med att få igenom sin budget i riksdagen. Den ödesvecka som väntar liknar ingen annan i svensk politik.

– Det är historiskt unikt, åtminstone sedan enkammarriksdagen infördes. Möjligen kan man jämföra med perioden 1973–1976 när blocken hade lika många röster. Då var det naturligtvis stor osäkerhet om vad som skulle hända eftersom lottning kunde avgöra. Nu har lotten ersatts av Sverigedemokraterna, säger Magnus Isberg, statsvetare och tidigare kanslichef i riksdagens konstitutionsutskott.

Hur Sverigedemokraterna väljer att rösta är det bara några få i den egna partiledningen som vet. Tidigare sa SD att man tänker rösta på det alternativ ”som är bäst för Sverige”. Nu har fokus svängt och SD argumenterar mer för att tillfoga Miljöpartiet så stor skada som möjligt, helst att partiet tvingas lämna regeringen.

Det är också ett av de tänkbara scenarier som Stefan Löfven måste överväga vid ett budgetnederlag: ska han avgå och försöka bilda en renodlad S-regering eller ska han hålla fast vid MP som regeringspartner.

– Löfven måste inte avgå men det vore konstigt om han inte gjorde det. Om han vill ha ett samarbete över blockgränsen är det enklare att regera utan Miljöpartiet, säger Tommy Möller.

Hur det än går i omröstningen på onsdag är processen kring budgeten en brutal påminnelse om vad som väntar regeringen under den nuvarande mandatperioden. Om regeringen får igenom sin budget kan man andas ut temporärt. Allianspartierna har flaggat för att man inte kommer att lägga gemensamma budgetförslag de närmaste åren och därmed kommer det inte att finnas något alternativ som kan vinna över regeringens förslag.

Men samtidigt kommer riksdagsarbetet att innebära återkommande möjligheter för oppositionen att stoppa regeringens förslag i en rad andra frågor. Ju fler nederlag, desto mer undergrävs regeringens och statsministerns auktoritet.

Efter höstens politiska turer är det precis vad som redan har hänt, enligt statsvetaren Jenny Madestam, specialist på politiskt ledarskap. Hennes slutsats är att Stefan Löfven går in i ödesveckan försvagad. Hon beskriver honom som betydligt mer tillbakadragen än sina företrädare. När Socialdemokraterna hade valt honom till partiledare satsade man också på ett kollektivt ledarskap, påpekar Madestam, med ekonomisk-politiska talespersonen Magdalena Andersson, partisekreteraren Carin Jämtin och gruppledaren Mikael Damberg vid Löfvens sida.

– Det gör det ännu svårare för honom att gå in i den här auktoritetspositionen som statsministerposten innebär. Kanske har han inte förstått att det är ett starkt och tydligt ledarskap som behövs i det här läget. Därför blir budgetomröstningen ett verkligt eldprov för honom, säger Jenny Madestam.

Hon beskriver den situation som väntar i veckan som ”helt unik”. En förlust i budgetomröstningen skulle försvaga Löfvens ledarskap ytterligare.

– Jag skulle säga att han blir mycket stukad.

Därför tror Madestam att Löfven tänker försöka undvika den nesan. Det kan han göra genom att dra tillbaka budgeten i sista stund och skicka tillbaka den till riksdagens finansutskott. Syftet är i så fall att nå en uppgörelse med den borgerliga alliansen. Tiotusenkronorsfrågan då är om allianspartierna blivit mer samarbetsvilliga än de hittills gett sken av.

Detta har hänt:

23 oktober
Regeringen lämnar sin budgetproposition till riksdagen. Stöds av S, MP och V.
10 november
Den borgerliga alliansen (M, FP, C och KD) presenterar sitt budgetalternativ.
11 november
SD lägger fram sitt förslag.

Avgörandet:

Tisdag 2 december
SD har utlovat besked om hur man tänker rösta. Blir beskedet att SD stödjer alliansens budget så faller regeringens förslag i en omröstning på onsdag.

Det finns en nödutgång för Löfven. Han kan undvika omröstningen genom att skicka tillbaka budgeten till finansutskottet för ny behandling.

Onsdag 3 december
Omröstning i riksdagen om regeringen står fast vid sitt förslag. Först ställs alliansen mot SD, sedan alliansen mot regeringen. Röstar SD på alliansens förslag så har regeringen förlorat.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.