Han känner sig inte så ensam som företrädaren Göran Persson. Familjen finns där, liksom allianskamraterna.
Politiskt ger året en mer splittrad bild.
Å ena sidan: en urstark svensk konjunktur. Tiotusentals har fått jobb, skatterna har sjunkit och lönerna ökat, statsfinanserna visar väldiga överskott.
Å andra sidan: rörigt i början, med två ministrar som tvingades avgå inom två veckor. Upprörda känslor under hösten, för att a-kassan skulle bli dyrare och sämre. Skäll under våren, för att fastighetsskatten görs om. Nyligen en öppen konflikt i regeringen, och försvarsministern avgick i vredesmod.
Regeringen hamnade gång på gång på defensiven, trots en lysande ekonomi och trots att Fredrik Reinfeldt tycker att massor har uträttats. I opinionsmätningarna har allianspartierna sackat rejält.
- En företagare i Linköping berättade att hans anställda ringde och undrade varför det drogs för lite i skatt, säger Fredrik Reinfeldt. Alltså har folk inte tagit in detta, hur kraftigt och brett vi har sänkt inkomstskatterna. De tror att det enda vi har gjort är att höja a-kasseavgifterna, och att de går back.
Förändringar i komplicerade system tar tid att sätta sig, det vet han. Och även om han är missnöjd med hur medierna har hanterat regeringen är han inte överraskad.
- Det är möjligt att ni fäster ordet gnällig på mig när jag försöker beskriva hur medielogiken fungerar. Jag tror att ni tycker att det är viktigare att ta fram negativa besked än att berätta för svenska folket att de får sänkt skatt.
- Men jag talar mer till mitt eget folk, som hela tiden säger att de vill se positiva nyheter. Ja, det vet jag väl, säger statsministern och spricker upp i ett leende.
I teorin borde det synas att de som har drabbats av "tuffa beslut" är betydligt färre än de som har fått det bättre det senaste året. Och om fastighetsskatten var Sveriges mest hatade skatt, som alliansen sagt, borde kanske folkets glädjetjut ha överröstat ekonomernas burop.
Fredrik Reinfeldt tröstar sig med vad den förre brittiske premiärministern Tony Blair berättat för honom:
- Efter tio år på sin post, vad var Blairs stora lärdom? Att han ägnade för mycket tid i början åt att tro att han måste hålla sig populär, snarare än att strukturellt förändra viktiga saker. Sedan insåg han att han måste bli impopulär för att kunna göra rätt, och möjligen långsiktigt bli uppskattad.
Avskaffandet av förmögenhetsskatten är ett exempel.
- Den är godtycklig, den missar miljardärer, den går egentligen inte att försvara. Det är bara det att den heter något som gör den närmast omöjlig att röra vid. Att ta bort den ger investeringar till Sverige och långsiktiga jobb, men vi får en opinionssmäll på det, säger Fredrik Reinfeldt.
På samma sätt tycker han att han har varit glasklar med att skrotandet av den statliga fastighetsskatten måste betalas på annat sätt inom bostadssektorn. En del borgerliga debattörer hävdar att det bara är att ta bort den, säger han, men då skulle reformutrymme gå åt till något som inte skapar nya jobb.
Moderaternas förstaval var inte att höja reavinstskatten, men finansiering är nödvändig och det finns andra allianspartier att ta hänsyn till. Lycka till, säger Reinfeldt hur som helst till den som går till val på att återinföra det gamla systemet.
Konjunkturinstitutet bedömer att två tredjedelar av de nya jobben beror på de goda tiderna, men att en tredjedel faktiskt är en följd av regeringens åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Problemet är att ingen riktigt vet. Innan forskarna har analyserat klart har det gått åtskilliga år.
Fredrik Reinfeldt medger att så är fallet. Han är samtidigt övertygad om att utan nystartsjobben, utan sänkningar av arbetsgivaravgifterna riktade till vissa grupper - sånt som regeringen har gjort - hade den goda konjunkturen än en gång passerat dem som har det svårast på arbetsmarknaden.
Och det var de strukturreformer som borgerliga och socialdemokratiska regeringar gjorde under 90-talets början som lade grunden till Sveriges starka ekonomi i dag.
- Även i det korta kan vi se effekter, säger Fredrik Reinfeldt. Men en hel del av det vi gör ger resultat på några års sikt, det får vi erkänna.
När regeringen på torsdag lägger fram sin första riktigt egna budget får låginkomsttagare en ny skattedusör, för att ytterligare "sänka trösklarna" till arbetsmarknaden. Satsningar kommer för att fler invandrare ska få jobb, och för att fler förtidspensionerade ska komma tillbaka. Kontroversiella förändringar i sjukförsäkringen är också aviserade.
Strama åt bidrag och satsa på verksamheter fortsätter att vara nyckelord för regeringen Reinfeldt. En del har gjorts för bättre kvalitet i skolor och förskolor, och äldreomsorgen har fått ökade resurser, men enligt statsministern är det främst välfärdslöften som återstår från alliansens valmanifest.
Så var det ju tänkt - högre sysselsättning skulle ge pengar till mer välfärd och säkrade pensioner. Märkligt nog är god konjunktur inte enbart av godo. Hög fart i ekonomin ger risker för inflation, brist på arbetskraft och så kallad överhettning om allt går över styr. Nya utgifter i budgeten måste därför betalas med indragningar på annat håll.
- Vi behöver häva flaskhalsrestriktionen och öka arbetsutbudet mer, säger Fredrik Reinfeldt. Kan vi det ser jag goda möjligheter att genomföra det som är kvar av valmanifestet under senare delen av mandatperioden. Det är huvudsakligen välfärdssatsningar inom sjukvård, skola och äldreomsorg.
Fredrik Reinfeldt är mest nöjd med två saker, dels att jobbskapandet genomsyrat nästan allt regeringsarbete, dels en "väldigt bred klimatoffensiv".
I valrörelsen sa Reinfeldt att miljöfrågan inte var prioriterad, och han blir fortfarande beskylld för både skolk och sen ankomst på området. Hans tal om att möta hotet mot klimatet med internationella lösningar blir i vissa öron en ursäkt för att inte göra tillräckligt i Sverige.
Moderaterna drog in i valrörelsen med krav på sänkt bensinskatt, även om partiledaren inte ville ha det i alliansens valmanifest.
- Men det är klart att jag har påverkats av rapporten från FN:s klimatpanel. Jag var på Svalbard och talade med forskare, jag har rest och sökt upp frågan. Det här är på riktigt, vårt sätt att leva värmer upp vår jord, och det är den dåliga nyheten. Den goda är att vi kan göra något åt det, och den ännu bättre att det handlar om ekonomiska styrmedel, teknikutveckling och konsumentmakt, säger Fredrik Reinfeldt.
Miljöpolitik var inte så kul för moderater på 70-talet: "man ursäktade varje form av reglering med hänvisning till miljön". Nu kan vi prata gröna värden för att de går att förena med marknadsekonomi, menar moderatledaren, och lovar göra just det på partistämman i oktober.
Stämman anger Fredrik Reinfeldt också som ett skäl till den borgerliga alliansens relativa frånvaro i det politiska vimlet. Kritiken för osynlighet är i och för sig orättvis eftersom alliansen regerar Sverige, menar statsministern.
Men regeringsarbetet har krävt tid, och de fyra partierna, som alla har sina högsta beslutande organ inkallade under året, måste diskutera sin egen politik. Fördjupning av alliansen får komma därefter.
- 2010 bör vi ha tagit en bra bit av utanförskapet. Dessutom tror jag att bilden präglas av växande förväntningar på den svenska välfärden. Jag tror att jag hörde vad vi kommer att prata om i valet vid mina samtal med offentliganställda kvinnor i äldreomsorgen, i lokalvården och på vårdcentralerna under mina resor i våras, säger Fredrik Reinfeldt.
- Alla vackra tal om välfärd som inte är på riktigt, där ser jag mycket av valrörelsen 2010 utvecklas.