Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Folkets röst ger svagt genomslag

Foto: Jonas Lindkvist

Sju lokala folkomröstningar har tillkommit efter namninsamlingar sedan lagändringen 2011. Men bara två gånger har politikerna följt resultatet.

– Det är anmärkningsvärt, säger Konstitutionsutskottets ordförande Peter Eriksson (MP).
Per Engkvist och Mats Persson fixade en lokal omröstning i Strängnäs på söndag – och de är inte ensamma.

Sedan grundlagsändringen 2011 underlättade för kommunala folkomröstningar genomdrivna efter namninsamlingar har de ökat kraftigt. Till och med ordinarie val nästa år kommer det att ha anordnats minst tolv lokala folkomröstningar, varav elva efter namninsamlingar, och sannolikt blir det fler. Av de sju folkomröstningarna under den förra mandatperioden tillkom endast en efter ett folkinitiativ.

Men bara vid ett tillfälle sedan lagändringen har valdeltagandet överstigit 50 procent, visar DN:s genomgång. Och resultatens påverkan på politiken har varit svag.

Miljöpartiet och dess representant Peter Eriksson var drivande när det handlade om att göra det enklare att tvinga fram lokala folkomröstningar. Han är upprörd över att politikerna i flera kommuner inte följt resultaten i de lokala folkomröstningarna.

– Det är anmärkningsvärt. Det låter inte bra, säger Peter Eriksson.

På parkeringen utanför stormarknaden Solberga i utkanten av Strängnäs försöker Per Engkvist och Mats Persson höja valtempen inför folkomröstningen på söndag.

Det var här på parkeringen som de och ett tiotal andra engagerade föräldrar fick ihop 3 200 namnunderskrifter som tvingade fram folkomröstningen. Valet handlar om den nya skolorganisationen som innebär att barn på landsbygden måste åka in till skolor i Strängnäs från och med mellanstadiet.

I bästa fall går hälften av Strängnäsborna till vallokalen, tror Per Engkvist.

– Ett tag var jag väldigt pessimistisk, men de senaste dagarna har det börjat snackas lite och lokaltidningarna har börjat skriva.

Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är inte överraskad över det svaga politiska genomslaget för folkomröstningarna.

– Det är ofta intensiva minoriteter som tvingar fram folkomröstningar. Eftersom valdeltagandet är lågt är det enkelt för politikerna att inte respektera utslaget, säger han.

De flesta folkomröstningar på lokal nivå är helt feltänkta, menar Henrik Ekengren Oscarsson.

– I många fall har man folkomröstningar i frågor som klockrent ligger på den representativa demokratins bord. Hur exempelvis sjukvården ska organiseras är ett skolexempel på en fråga som man inte ska folkomrösta om, säger han.

Inte heller i Strängnäs är det mycket som tyder på att omröstningen kommer att leda till någon förändring i praktiken.

Den omorganisation man ska rösta om är redan genomförd och den styrande majoriteten bestående av Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har hela tiden varit motståndare till folkomröstningen.

– Vi anser att frågan om vilka årskurser som ska gå på vilka grundskolor i en del av kommunen är en fråga för de folkvalda, det är ingen fråga man bör folkomrösta kring, säger Fredrik Lundgren (FP), ansvarigt kommunalråd för skolfrågor i Strängnäs.

Kommer ni att följa resultatet?

– Vi kommer noggrant att studera både valdeltagande och valresultatet och sedan dra våra politiska slutsatser.

Peter Eriksson ställer inte upp på att valdeltagandet är ett argument för att strunta i resultatet.

– Vi måste bygga upp en fun­gerande kultur i Sverige när det gäller folkomröstningar och direktdemokrati. Det innebär att de valda politikerna måste lära sig att de är en del av systemet, att de har ett ansvar för processen, hur frågorna ställs och att båda sidor får pengar till kampanjerna.

– Det ansvaret tycker jag brister hos lokala och regionala politiker, säger Peter Eriksson.

Däremot menar KU-ordföranden att det finns fall då man inte bör folkomrösta. Det kan gälla frågor som är mycket komplexa eller som redan debatterats i den senaste valrörelsen.

– Har man haft en lång debatt, tagit beslut och det sedan i efterhand blir en folkomröstning. Det kan bli ohanterligt, säger Peter Eriksson.

Folkinitiativ tas genom namninsamling

Invånare i en kommun eller län har rätt att väcka förslag om folkomröstning. Detta kallas för ett folkinitiativ och görs genom en namninsamling.
Det krävs underskrifter från tio procent av de röstberättigade i kommunen. Namn som samlats in de senaste sex månaderna räknas.
För att fullmäktige ska kunna säga nej till en folkomröstning krävs att två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige röstar mot förslaget. De nya reglerna började gälla den 1 januari 2011.
Även de lokala politikerna kan, precis som tidigare, fatta beslut om att en fråga ska avgöras i en folkomröstning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.