Sverige och övriga EU har sedan den 11 september 2001 alltför okritiskt följt USA i långtgående antiterroråtgärder. Det säger förre Säpochefen Anders Eriksson, själv mycket negativ till förslaget om signalspaning.
Svenska politiker och myndigheter har flera gånger överreagerat på talet om terrorhot, anser Anders Eriksson, i dag ordförande för nya Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, där domare och företrädare för riksdagspartierna ska övervaka polis och åklagares användning av buggning och telefonavlyssning.
Som tidigare Säpochef anser Eriksson att Sverige inte har några större problem med att hantera terrorismen. Terrorhotet mot Sverige är väldigt lågt, påpekade han vid ett seminarium om övervakningssamhället på torsdagen.
Lagförslaget brister svårt vad gäller rättssäkerheten, anser Anders Eriksson. Så pass att han ifrågasätter om det är förenligt med grundlagen. Enskilda riskerar att utpekas felaktigt.
Till exempel ges FRA-chefen alltför fria händer i att bestämma vilka sökbegrepp som ska användas för informationsfisket på nätet.
- I stället för att låta en enskild myndighetsföreträdare ta det beslutet borde vi som i andra länder ställa verksamheten under demokratisk och parlamentarisk kontroll, säger Anders Eriksson.
En annan svag punkt är enligt honom lagförslagets vaga definition av "yttre hot":
- Med en så löslig skrivning kan yttre hot komma att omfatta precis vad FRA vill.
Dessutom saknas tillräcklig efterhandskontroll, anser den förre Säpochefen. Denna kontroll ska enligt den nya lagen skötas av Försvarets underrättelsenämnd, utan representanter för rättsväsendet eller riksdagspartierna.
I stället borde efterhandskontrollen utföras av en oberoende myndighet, helt fristående från tillståndsfrågan:
- Där bör ingå både domare och parlamentariska representanter. En modell kunde ha varit en gemensam kontrollnämnd för FRA:s signalspaning och polis och åklagares telefonavlyssning och buggning.