Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Forskare dömer ut språktest

Folkpartiets förnyade krav på språktest för medborgarskap sågas av forskare och andra politiker. Inför utskottsbehandlingen om två veckor får kravet också tummen ner av flera experter som partiet hänvisar till.

I veckan presenterade folkpartiets ledare Lars Leijonborg en rapport med "nya fakta och argument" för kravet på att alla som söker svenskt medborgarskap ska språktestas. Den 11 mars ska förslaget behandlas i riksdagens socialförsäkringsutskott.

Flera av de forskare partiet hänvisar till menar dock att deras forskningsresultat används felaktigt av folkpartiet.

En av dem är Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Enligt folkpartiet är hans forskning om språkgapet mellan invandrare och infödda ett starkt argument för kravet på språktest. Men att gapet är större i Sverige än i många andra länder beror i första hand på svenskarnas stora läs- och skrivförmåga, säger Myrberg.
- I själva verket är också invandrares läs- och skrivförmåga större i Sverige än i alla andra länder i studien.

Själv är han helt emot folkpartiets krav på språktest:
- Det är kontraproduktivt, säger han. Det reser barriärer mot det svenska samhället i stället för att öppna vägar in i det. Om de vill använda min forskning för att plädera för sitt krav borde de ha talat med mig först.

Också Andreas Bergh, doktorand i nationalekonomi i Lund, menar att folkpartiet använder hans forskning på ett felaktigt sätt. I en studie för tre år sedan drog han slutsatsen att det behövs incitament för att förhindra att allt fler hoppar av utbildningen i svenska för invandrare (SFI). Enligt folkpartiet skulle språkkrav för medborgarskap vara just ett sådant incitament.
- Jag blev minst sagt förvånad och lite upprörd, säger Andreas Bergh. Folk har hört av sig till mig och trott att jag är för språkkravet, vilket jag inte är. Jag skrev till och med en debattartikel mot det i höstas.

Hans studie gick ut på att SFI-undervisningen borde kopplas till möjligheter att få praktik eller arbete.
- Jag har inte sett något som tyder på att de som går SFI-undervisning längtar efter svenskt medborgarskap, så det tror jag inte har någon effekt alls, säger han.

När folkpartiet lanserade sitt förslag i valrörelsen hände två saker: partiets opinionssiffror sköt i höjden och folkpartiet beskylldes för att flörta med främlingsfientliga krafter.

Den rapport som publicerades i tisdags, "Språkkravsreform brådskar", är avsedd att ge nya argument för det kontroversiella kravet. Men som det är utformat får det inte stöd av något annat riksdagsparti.

Bara moderaterna är inne på samma linje. Men dess representant i utskottet, Sten Tolgfors, är samtidigt mycket kritisk mot fp-rapporten.
- Den verkar tillkommen för att försvara deras eget förslag snarare än för att lösa ett problem, säger han. De skriver till exempel om förmågan att "läsa löpande text, artiklar i dagspressen och skönlitterär text med god förståelse". Det är något inte ens alla svenskar klarar.

Övriga riksdagspartier säger blankt nej till kravet, inte minst för att det enligt dem fokuserar på fel sak. Det viktiga, menar de, är i stället att förbättra den hårt kritiserade SFI-undervisningen.
- Vi kommer inte att stödja folkpartiets krav på språktest vid medborgarskap, säger kristdemokraternas Sven Brus. Det har fel perspektiv. Vi vill inte ha en piska utan en morot.

Också centerns Birgitta Carlsson säger nej.
- Vi vill förbättra och individanpassa SFI. I dag ger man akademiker och analfabeter samma utbildning, det kan ingen av dem få ut särskilt mycket av.

I veckan tog även Svenska språknämnden ställning mot förslaget.
- Det är kontraproduktivt av flera skäl, säger dess föreståndare Olle Josephson. Resurserna för att invandrare ska få bra svenskundervisning felriktas. I stället för att lägga dem på utbildning av SFI-lärare måste man bygga upp en administration med prover och dispensförfarande. Dessutom kan det väcka föreställningen att det i dag är ett problem att det finns många invandrare som vill bli svenska medborgare men inte lära sig svenska, och så är det inte.

Han menar att det viktigaste är att höja både kompetensen och statusen hos de lärare som ska lära ut svenska till invandrare.
- Arbetsförhållandena för dem har försämrats de senaste tio åren på grund av kommunaliseringen av utbildningen. Många kommuner har lagt ut SFI på särskilda utbildningsföretag. Inga system för kvalitetskontroll har utvecklats.

Kenneth Hyltenstam, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, menar att språkkravet snarare skulle utestänga invandrare än integrera dem.
- Redan i dag ser vi en sned fördelning mellan dem som klarar SFI-undervisningen och dem som inte gör det, säger han. Människor från till exempel afrikanska länder eller Japan har mycket svårare än andra att lära sig svenska, även om de är högutbildade. Det beror på att språkavståndet är så stort.

Bild

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.