Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Förslagen gör skolan till stridsfråga i valet

Utbildningsminister Gustav Fridolin hoppades att Skolkommissionens förslag skulle ge en politisk borgfred. I stället ser skolan ut att bli en stridsfråga ända in i valrörelsen.

– Om regeringen går fram med de här förslagen så blir det en valfråga, säger Jan Björklund (L)

Skolkommissionen tillsattes av den rödgröna regeringen 2015 i syfte att lyfta debatten över låsta partipolitiska positioner. Gustav Fridolin (MP) lade uppdraget på en grupp bestående av, inte politiker, utan representanter för bland annat lärarkåren och forskningen.

– Årtionden av skolpolitiska gräl och reformer som staplats på varandra har skapat ett system som är ett lapptäcke utan sömmar. Kommissionen föreslår lösningar som kan leda till politisk borgfred i frågor som har kört ner djupt i gamla hjulspår, sade Gustav Fridolin när förslagen presenterades på torsdagen.

Någon sänkning av tonläget i debatten blev det dock inte alls. De första kritiska reaktionerna från oppositionen, såväl de borgerliga som Sverigedemokraterna, gällde idén att låta lotten i stället för kötid avgöra när de sökande är fler än platserna på populära skolor.

– Våra barn ska inte lottas ut till skolor. Man ska göra ett aktivt val och den valfriheten är väldigt viktig, säger Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Skolkommissionen föreslår också att alla ska göra ett aktivt skolval, vilket väntas bidra till eleverna sprids på fler skolor än de som råkar ligga närmast där de bor. Både det och lottningen syftar till att stärka likvärdigheten i svensk skola, som enligt Pisatesterna har försämrats. Skolorna har blivit mer segregerade och elevernas bakgrund har fått ökad betydelse för vilka kunskapsresultat man når.

Skolkommissionen vill därför också att huvudmännen enligt skollagen ska ges ansvar för att klasserna får en socioekonomiskt blandad sammansättning. Jan Björklund, Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsminister, ser det som ett hot mot det fria skolvalet. Viktigast enligt honom är riktade insatser för att lyfta de svagaste eleverna.

– Den elevgrupp det främst handlar om är de nyanlända och elever som bor i utanförskapsområden. Många behöver mer tid i skolan – förläng skolplikten. Förberedelseklasser för nyanlända kan placeras ut på fler skolor än den i det närmaste bostadsområdet. Vi föreslår också fler förstelärare i de här områdena, säger Jan Björklund.

Staten behöver spela en större roll i skolan, enligt kommissionen, både när det gäller finansiering och för att säkra kvaliteten på undervisningen. Det är också en väg som den rödgröna regeringen redan slagit in på. Jan Björklund dömer ut dessa ansatser som halvmesyrer. Han vill att skolan förstatligas helt och hållet. Dessutom vill han se mer av det som enligt honom fick Pisaresultaten att vända uppåt 2015: tidigare betyg och fler nationella prov, saker som alliansregeringen införde.

– Skolkommissionens förslag är helt otillräckliga. Svensk utbildningspolitik måste ha ett starkt fokus på kunskapsresultat även framöver, säger Jan Björklund.

Han anser inte att en ”borgfred” som Gustav Fridolin efterlyser kring Skolkommissionens förslag skulle gagna utbildningsväsendet.

– Om regeringen går fram med det här så blir det en valfråga. Väljarna avgör vad som ska hända med svensk skola, säger Jan Björklund.

Sverigedemokraternas Stefan Jakobsson ser mer positivt på kommissionens förslag om ökad statlig finansiering och styrning.

– Det är en mycket bra idé. Framför allt vill vi plocka bort pengarna från kommunerna, säger han.

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill ännu inte ta ställning till Skolkommissionens förslag, som nu går ut på remiss. Han manar de politiska motståndarna till att sänka tonläget.

– Vi kommer att lyssna in de olika partierna för att se hur förslagen kan genomföras.

Fakta. Förslagen

Ökad statlig finansiering, till att börja med 6 miljarder över tre år där 4 miljarder blir ett nytt tillskott. Ska fördelas utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund.

Alla ska göra ett aktivt skolval, utifrån förbättrad information om skolorna. Lottning ska kunna användas i stället för kötid när de sökande är fler än platserna. Huvudmän ska vara skyldiga att eftersträva socioekonomiskt blandade klasser.

Större möjligheter för lärare att utvecklas i yrket och göra karriär.

En statlig myndighet med regionkontor som stöttar huvudmännen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.