Politik

Första steget klart i asylpolitiken

Maria Ferm (MP) och migrationsminister Tobias Billström (M) redovisar de första konkreta resultaten av samarbetet om migrationspolitiken.
Maria Ferm (MP) och migrationsminister Tobias Billström (M) redovisar de första konkreta resultaten av samarbetet om migrationspolitiken. Foto: Sanna Sjöswärd
Somaliska familjer ska få återförenas i Sverige och papperslösa barn ska få rätt att gå i skolan. Det är första steget i regeringens och Miljö­partiets gemensamma migrationspolitik.

Det var en stolt skara partiledare från alliansen som tillsammans med Miljöpartiet i mars presen­terade en ramöverenskommelse om framtidens migrationspolitik.
Tillsammans avslöjar nu migrationsminister Tobias Billström (M) och Maria Ferm (MP) för Dagens Nyheter vad man kommit överens om att avsätta 850 miljoner till i höstbudgeten.

Mest konkret är en lagändring som gör att de kanske uppemot tusen somaliska familjer, som splittrats på grund av att Sverige inte godkänt deras id-handlingar, ska kunna återförenas i Sverige från och med den 1 juli 2012. Lagförslaget presenteras senare.

Papperslösa barn ska få rätt till skolgång. Frågan ägs av utbildningsminister Jan Björklund (FP), som tidigare utlovat skolstart för de papperslösa under 2012. Om det löftet ska hållas måste Björklund kunna presentera ett färdigt förslag senast i mars.
Genom samarbetet med rege­ringen har Miljöpartiet lagt delar av sin egen migrationspolitik åt sidan. Det största avsteget är att MP accepterar regeringens tvångsutvisningar till bland annat Irak. MP ställer sig även bakom regeringens EU-politik i migrationsfrågor.

– Det är revolutionärt, säger en förtjust Tobias Billström.

MP:s Maria Ferm, som numera är partiets talesman i migrationsfrågor, säger:

– Vi är stolta över lösningen för de somaliska familjerna. Och för att vi genom överenskommelsen undvikit att SD fått inflytande. I andra länder har främlingsfientliga partier smittat av sig.

– Som parti är vi fortfarande kritiska till utvisningarna. Men vi driver inte frågan nu.
Men det finns punkter där samarbetet kört fast.

Oenigheten blottades i maj då en statlig utredning föreslog lika sjukvård för alla i Sverige – även papperslösa och gömda. Social­minister Göran Hägglund (KD), ställde sig bakom förslaget medan en uppretad migrationsminister underkände utredningen. Billström saknade en kostnadsanalys och påpekade att det i ramöverenskommelsen endast utlovats sjukvård till vissa grupper.

Det är oklart om utredningsförslaget ens kan skickas ut på remiss.

– Vi måste först göra en kostnadsanalys. Den kommer att göras på departementet, säger Tobias Billström.

En rad utvisningsbeslut för sjuka barn och utsatta barnfamiljer har väckt starka känslor. Miljöpartiets Mikaela Valtersson, som då talade för MP:s migrationspolitik, var tvärsäker på att överenskommelsen innebar att utlänningslagen skulle bli generösare.

Nu menar Billström att en kartläggning visat att lagen använts på rätt sätt och att frågan därmed är avklarad. MP och de andra allianspartierna nöjer sig inte med detta:

– Vi har sett flera exempel på att lagstiftningen är för hård. Och kommer att kräva en förändring, säger Maria Ferm.

Regeringen och Miljöpartiet samarbetar

MP:s samarbete med allianspartierna har sin grund i den nya arbetskraftsinvandringslagen som infördes 2008. Sverige behöver framtida arbetskraft och lagen är en dörröppning för dem som inte uppfyller asyllagens stränga krav.

S ogillar lagen då arbetskrafts­invandringen inte längre styrs av en statlig myndighet som prövar behovet på arbetsmarknaden. Detta kan leda till lönedumpning och utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Tusentals somalier har fått stanna kvar i överfyllda flyktingläger i svältkatastrofens Östafrika sedan reglerna för anhöriginvandring skärptes för dem som saknar godkända id-handlingar våren 2010.

Lagändringen gör att över 4 000 somalier, många barn, kan få möjlighet att komma hit. Det är inte säkert att alla får uppehållstillstånd. Tidigare fick 90 procent bifall, efter skärpningen nästan ingen.

I höstbudgeten 2012 avsätts 850 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för lagändringen när det gäller anhöriginvandring och papperslösa barns skolgång.

Exakt hur mycket reformerna kommer att kosta är inte klart. Redan i dag låter vissa rektorer papperslösa barn gå i skolan. Det är också svårt att veta exakt hur många som omfattas.