Tre frågor till Henrik Brors, chef för DN:s politikredaktion.
Vad kommer halveringen av antalet biståndsländer att få för betydelse?
- För de länder som stryks från biståndslistan och där det svenska biståndet ska fasas ut är det naturligtvis ett negativt besked, liksom för de svenska biståndsorganisationer som arbetat där. Hur hårt det kommer att slå är svårt att bedöma. För ett litet land som Nicaragua innebär det dock att ett bistånd på drygt 240 miljoner kronor i fjol successivt ska avvecklas.
- Men totalt sett är det förvånansvärt liten del av biståndet som förändras. Enligt regeringen är det 1,5 - 2 miljarder av en total biståndsbudget på cirka 30 miljarder kronor som påverkas av det här beslutet. En stor del av de svenska biståndsanslagen går ju via internationella organ, som FN, EU och Världsbanken.
- Det som är positivt med omläggningen till färre biståndsländer är att de svenska insatserna kan koncentreras och att det blir bättre kontroll över hur pengarna används. Både riksdagen och biståndsmyndigheten Sida har ju under många år begärt att antalet biståndsländer ska minskas. Det har kommit flera rapporter om att Sida haft svårt att hantera det snabbt växande biståndet, när anslaget under några år i ganska snabbt takt höjts till 1 procent av bruttonationalprodukten.
Ligger det ideologiska värderingar bakom vilka länder som valts ut av den borgerliga regeringen?
- Ja, säkerligen. Biståndsminister Gunilla Carlsson använder inga såna argument, men det har alltid funnits mycket ideologi i biståndsdebatten. Under socialdemokraternas många regeringsår har den borgerliga oppositionen hävdat att Sverige hållit diktaturstater under armarna med biståndspengar. Och direkt efter regeringens besked i dag tolkade folkpartiets utrikestalesman Birgitta Ohlsson ländervalet som ett stöd för hennes krav på att diktaturstater inte ska något svenskt bistånd.
- Hon jublade över att enpartistater som Kina, Vietnam och Laos stryks från biståndslistan.
Har regeringen ägnat sig åt hemlighetsmakeri innan det här beslutet togs?
- Ja, det är uppenbart att regeringen har försökt undvika att få en offentlig debatt innan länderlistan fastställdes. Delvis av diplomatiska skäl eftersom beslutet påverkar relationerna med de olika biståndsländerna, vare sig de kom med eller stryks. Men troligen också för att undvika en offentlig debatt där olika biståndsorganisationer kunnat trycka på som lobbyorganisationer för olika länder där de är verksamma.
- Det gör också att det nu kommer att bli en hätsk politisk debatt om beslutet och hur det tagits.
- Men regeringen kan försvara sig med att Sida som är den ansvariga myndigheten med den främsta expertisen uppenbarligen fått vara med i diskussionerna inför regeringsbeslutet.