- Vår utgångspunkt är att inflödet av narkotika ökar kraftigt. Och narkotikan ligger bakom väldigt mycket annan brottslighet. Därför vill vi satsa på att bekämpa narkotikabrotten, säger folkpartiledaren Lars Leijonborg till DN.

De 600 narkotikapoliserna ska, enligt fp:s förslag, tas från de 3.000 nya poliser som alliansen enats om. Enligt Leijonborg har fokuseringen på just narkotika inte diskuterats med de övriga allianspartierna, utan det är fp:s eget initiativ.

- Alliansen har en gemensam arbetsgrupp som tagit fram förslag till en ny rättspolitik, men varje parti för sig diskuterar ju olika frågor. Så det är inget anmärkningsvärt att vi kommer med det här förslaget, säger Leijonborg.

Förutom en fördubbling av antalet narkotikapoliser vill folkpartiet också satsa på ungdomar. Tidiga insatser och samordning mellan polis, socialtjänst, skola och missbrukarvård ska förhind­ra nyrekryteringen av unga knarkare.

Ett av förslagen är att drogtesta ungdomar i skolan. På gymnasiet föreslår fp att sådana test ska kunna ske slumpvis.

Leijonborg tror inte att det skulle medföra några allvarligare integritetsproblem:

- Det skulle ske med föräldrarnas tillåtelse. Och om en skola har problem med narkotika tror jag att de flesta skulle var positiva till att deras barn testas.

Rapporten fokuserar på polisens arbete på gatunivå, på missbrukare och langare och inte den organiserade brottsligheten. Även om också den får sin släng av sleven.

Till exempel genom det kritiserade förslaget om buggning som fp nyligen enades med regeringen om att genomföra.

Och genom ökade möjligheter att beslagta pengar som tjänats på kriminalitet: "Det är stötande att den som kommer ut från ett fängelsestraff i lugn och ro kan använda sig av tillgångarna från brottet", står det i rapporten.

Att fokus ändå ligger på småbrotten försvarar Leijonborg med att alla led är beroende av varandra. Enligt rapporten är det missbrukarna, och deras jakt på knark, som är "själva motorn i narkotikamarknaden".