Den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa anser att FRA-lagen gör svenskarna rättslösa och strider mot Europakonventionen. På måndagen anmälde man därför lagen till Europadomstolen.
Centrum för rättvisa har lämnat in ett klagomål riktat mot FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg, där man begär att lagen ska få rättslig prövning.
Stiftelsen ser lagen som ett historisk steg mot statlig övervakning. Clarence Crafoord, chefsjurist på Centrum för rättvisa ser en lång rad brister med den nya FRA-lagen. Han menar att den är luddigt formulerad och därför snarlik den signalspaningslag från Storbritannien som underkändes av Europadomstolen för två veckor sedan.
- Man ska söka efter samtal som rör miljöhot, etniska eller religiösa konflikter och stora flyktingrörelser, enligt lagtexten. Det är alldeles för vida begrepp och det är svårt att avgöra vad de egentligen innebär och när de ska tillämpas. Det är precis som med formuleringen i lagen från Storbritannien, säger Clarence Crafoord.
Centrum för rättvisa vänder sig också mot att FRA-lagen från och med 18 juni även omfattar elektronisk kommunikation via kabel, som idag utgör 98 procent av det totala kommunikationsflödet, enligt Crafoord.
- En stor del av e-posttrafiken går ju över Sveriges gränser, jag tänker på yahoo, gmail, och hotmail. Det blir otroligt mycket information och slumpen kommer att avgöra vem som blir avlyssnad, säger han.
Lagen drabbar den enskilda individen hårt, och gör honom eller henne rättslös, menar Crafoord.
Man får inte veta om man har blivit avlyssnad eller inte. Man har heller ingen rätt till rättslig prövning eller skadestånd om man blivit avlyssnad felaktigt. Det här krävs enligt Europakonventionen, säger Clarence Crafoord.