Det lettiska byggföretaget Lavals arbetare, som gör jobbet åt Vaxholms kommun, har lön enligt ett lettiskt kollektivavtal. Det ger runt 85 kronor i timmen. Laval var villigt att sluta svenskt avtal med Byggnads på lägstanivån 109 kronor. Men Byggnads krävde 145 kronor, som är snittlön i Stockholmsregionen.
Kan inte kommuner se till att beställa anläggningsarbeten bara från svenska byggföretag, så slipper man problemet?
Nej, de är förpliktade att annonsera ut sina beställningar över hela EU plus Norge och Island. Det mest fördelaktiga anbudet som uppfyller kraven i beställningen får uppdraget. Men kommunen kan inte ställa krav på svenskt kollektivavtal. Kammarrätten i Stockholm har slagit fast att det vore diskriminerande.
Men skulle inte det här problemet komma med det där tjänstedirektivet som debatteras i EU?
Egentligen inte. Den här konflikten visar tydligt att EU-principerna för fri rörlighet för tjänster inte är något nytt. Tjänstedirektivet snarast förtydligar vad som redan gäller.
Betyder det att lönedumpning redan är verklighet?
Ja och nej. Risken är redan här. Åtminstone när det gäller tillfälliga tjänster som utövas över gränserna. Om ett utländskt tjänsteföretag etablerar sig i Sverige är det glasklart att svenska regler gäller. Om det sänder ut personal på exempelvis bygguppdrag är det i grunden hemlandets regler som styr, men det finns ett viktigt undantag: arbetsrätten. Där gäller värdlandets regler. Ett juridiskt krux är att den svenska modellen där avtal mellan parterna helt styr lönerna saknar exakt motsvarighet i andra EU-länder. Den har inte heller glasklart stöd i EU:s regelverk och har aldrig prövats.
Kommer fallet att dras inför EU-domstolen?
Det kan bli så. Dels kommer sannolikt den lettiska regeringen att klaga hos EU-kommissionen, och kommissionen kan senare dra Byggnads eller Sverige inför EU-domstolen. Arbetsdomstolen har sagt att stridsåtgärderna mot det lettiska byggföretaget är tillåtna. Sju andra fackförbund har varslat om sympatiåtgärder.
Vem får rätt då?
Svårt att veta. I en dom för några år sedan om pensionsförmåner knutna till kollektivavtal kom EU-domstolen fram till att dessa avtal var legitima, trots att de krockar med konkurrensreglerna.
Ett stalltips från expertisen är att själva kollektivavtalsmodellen överlever men att det förtydligas vad som är rimliga fackliga åtgärder och krav för att hindra lönedumpning.