Varför ska EU egentligen ha en ny grundlag?
Från början fanns det två skäl, kan man säga. För ett år sedan fick Europeiska unionen tio nya medlemsländer och flera kandidatländer står på tur.
En viktig tanke med den nya grundlagen var att se över regelverket så att detta nya stor-EU kan fungera effektivt och inte blir en handlingsförlamad diskussionsklubb.
Det andra skälet var en from önskan om att EU ska bli populärare om man rensar och förenklar i det krångliga regelverket och presenterar de grundläggande spelreglerna i en text som är mer begriplig och lättöverskådlig än Nicefördraget, som gäller i dag. Ett tredje skäl är att stärka EU:s förmåga att agera internationellt och att bekämpa den internationella brottsligheten.
Ger EU-grundlagen Bryssel mer makt på medlemsländernas bekostnad?
På ett sätt inte. Det som medlemsländerna bestämmer om i dag fortsätter de att bestämma om även om grundlagen antas.
Men samtidigt avskaffas de enskilda medlemsländernas vetorätt på ett 20-tal områden genom att man enligt grundlagsförslaget övergår från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet.
Det gäller till exempel asyl och migration, och straffrättsligt samarbete.
Men vetorätten finns kvar bland annat när det gäller skatter och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
En särskild artikel slår fast att EU-rätten ska ha företräde framför medlemsstaternas rätt. Så är det i praktiken redan i dag, men det förs ändå en viss debatt kring den paragrafen.
Då blir det väl ändå så att enskilda medlemsländer får en svagare ställning om förslaget antas?
Det blir minskade möjligheter för ett land eller några få länder att blockera beslut. Samtidigt finns det bestämmelser i grundlagsförslaget som stärker medlemsländernas ställning och gör det tydligare att beslut alltid ska tas på lägsta möjliga nivå, till exempel nationellt eller regionalt.
Medlemsländernas folkvalda parlamentet får också en starkare ställning. I dag har de ingen fördragsfäst roll i EU:s beslutsprocess, men enligt grundlagsförslaget ska de kunna tvinga EU-kommissionen att ompröva lagförslag.
Måste inte Sverige införa euron om grundlagen antas?
Inte mer än i dag. Redan med gällande regler är alla EU-länder formellt skyldiga att införa euron om de klarar inträdeskraven, och Sverige har till skillnad från Danmark och Storbritannien inget särskilt undantag. Men ingen har försökt tvinga Sverige att gå ifrån resultatet av euroomröstningen.
Innebär grundlagen att den svenska alliansfriheten försvinner?
Det står i grundlagen att om ett medlemsland utsätts för väpnat angrepp på sitt territorium är övriga medlemsländer "skyldiga att ge det stöd och bistånd med alla till buds stående medel". Det vill säga medlemsländerna lovar i princip att försvara varandra militärt, och därmed kan man säga att EU blir en försvarsallians. Fast det slås fast att de alliansfria länderna förblir alliansfria och inte är skyldiga att lämna militärt bistånd till andra medlemsländer.
Den svenska regeringen gillar inte det som står i grundlagen nu men godtar det eftersom Sverige behåller rätten att självt avgöra om ett EU-land som angrips militärt ska få stöd av Sverige.
I Frankrike anser tydligen många att grundlagen slår fast en nyliberal politisk inriktning, stämmer det?
Att Europasamarbetet ska bygga på en marknadsekonomi med "fri och icke snedvriden konkurrens" slogs fast redan i Romfördraget på 50-talet och är ingen nyhet.
Nytt är det däremot att det i samma grundlagsartikel nu också står att EU nu ska sträva efter full sysselsättning, sociala framsteg, social rättvisa och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Att dessa mål får grundlagsskydd torde av en hängiven nyliberal ses som inskränkningar av marknadskrafterna. Och grundlagens helt nya del II, Stadgan om grundläggande rättigheter, innehåller en rad ekonomiska och sociala rättigheter för löntagare.
Exempelvis rätt till information och samråd, rätt att tillgripa kollektiva åtgärder inklusive strejk för att försvara sina intressen samt rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund.
Blir EU mer som en stat, som USA, med den här grundlagen?
Det finns en viktig skillnad mellan en grundlag för en stat som Sverige och "Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa" som EU-grundlagen officiellt heter.
Grundlagsförslaget slår tydligt fast att Europeiska unionen endast har de befogenheter som medlemsländerna valt att ge den. EU kan alltså inte ta befogenheter från medlemsländerna på det sätt som exempelvis den svenska riksdagen kan ta befogenheter från kommunerna. Därmed förblir EU ett förbund av stater om än med vissa överstatliga drag, inte en förbundsstat.
Visserligen ger grundlagen EU en president och en utrikesminister. Men en viktig skillnad mellan EU och en stat som USA är att presidenten och utrikesministern i Bryssel inte har några egna instrument för att utöva statens våldsmonopol.
Bryssel har ingen egen polis som kan sätta folk i fängelse eller egna trupper att beordra ut i krig. Den avgörande makten över statens våldsapparat ligger kvar i medlemsländerna.