När utrikesdepartementet i torsdags, för första gången sedan hösten 2001, genomförde en katastrofövning deltog varken utrikesminister Laila Freivalds, hennes pressekreterare Anders Hagquist eller kabinettsekreteraren Hans Dahlgren.
- Nej, inte den politiska ledningen. Vi har inget operativt ansvar, förklarade Laila Freivalds för DN samtidigt som övningen pågick.
Expeditionschefen Per Thöresson är ytterst ansvarig för katastrofberedskapen på departementet. Han deltog inte heller.
- Min ställföreträdare, alltså chefen för säkerhetsenheten på UD, Mikael Westerlind, är expeditionschef i den övningen, sade Per Thöresson vid samma tillfälle.
När riksdagen beslutade om den nya organisation för Sveriges katastrofberedskap som trädde i kraft 2002 underströks tydligt behovet av övningar och utbildningar.
När försvarsdepartementet i en promemoria år 2001 beskrev stora brister i regeringskansliets krisberedskap underströks: "Av största vikt är att nyckelpersoner som statssekreterare, expeditionschefer, enhetschefer, pressekreterare och vissa handläggare är väl förberedda på vad som kan krävas i sådana situationer och är övade i dessa befattningar."
Riksdagen har, precis som flera olika utredningar, uttryckt stark oro över att katastrofberedskapen i regeringskansliet varit för dålig. Regeringskansliets beredskap blev en akut fråga när hela den svenska krisberedskapen organiserades om 2002. Ansvaret ska sedan dess ingå i kommuners, landstings och myndigheters normala verksamhet och det yttersta ansvaret ligger hos regeringen. Riksdagen uttalade hösten 2001 att den såg många fördelar med att regeringen inrättade ett särskilt organ för krishantering i regeringskansliet.
Men regeringen ville inte inrätta ett sådant organ utan ville koncentrera ansvaret till statsministerns kansli.
Det som fick riksdagen att släppa tanken på ett särskilt krishanteringsorgan var att regeringen lovade bättring och avslöjade att en handlingsplan utarbetats för att bland annat öka utbildnings- och övningsverksamheten. Övningarna skulle främst inrikta sig på nyckelpersonerna i regeringskansliet. Med centerpartiets, vänsterns och miljöpartiets hjälp gick propositionen genom riksdagen.
Handlingsplanen resulterade i en utredning som föreslog att regeringen skulle markera hur viktig katastrofberedskapen är genom att fastställa en fyraårig, ambitiös plan över krisövningar. Men i stället för ett sådant beslut lades utredningen till handlingarna.
En del har dock gjorts. Regeringskansliet har sett till att det finns alternativ elkraft för riksdag och regeringskansli samt en möjlighet att snabbt kunna utnyttja Stockholms universitets lokaler vid behov. Växel och datasystem har förbättrats tekniskt och flera departement har, med stöd av försvarsdepartementet, ordnat övningar.
Men såväl utrikesdepartementet som Statsrådsberedningen ligger utanför övningsplanen. Statsrådsberedningen har ändå genomfört tre seminarier/övningar, varav statssekreterare Lars Danielsson deltagit i ett halvdagsseminarium.
Lars Danielsson har ett särskilt krishanteringsansvar. Det var bland annat hans uppgift att se till att organisationen fungerade efter tsunamikatastrofen samt att hålla statsråd och statsledning informerade. Han skickade i slutet av 2002 ett internt brev om krisövningar till alla departement.
Men UD har inte övat, förrän nu - och då deltog alltså inte den politiska ledningen eller den ytterst ansvarige tjänstemannen. Förra våren tackade man nej till att delta i en föreslagen övning som Försvarshögskolan bjöd in till.
- UD har argumenterat för att deras verksamhet är en ständig övning, förklarar Lars Danielsson.
Utrikesminister Laila Freivalds försvarar UD:s hållning.
- Vi har koncentrerat oss på våra ambassader eftersom vårt ansvar är att se till det som händer ute i världen. Bangkoks ambassad genomförde en övning i höstas.
Men när DN ringer till ambassaden i Bangkok och talar med ambassadrådet Kaarlo Laakso berättar han att övningen var en del i arbetet med en ny krisplan för ambassaden. Och den tillkom inte på initiativ från UD i Stockholm.
- Nej, nej, den här krisplanen som jag pratar om det är något specifikt för Bangkok. I den mån det finns någon krisplan i Stockholm får de svara på, säger han och skrattar.
Han förklarar att Jonas Hafström, som är ambassadör i Bangkok, under sin tid som chef för UD:s konsulära avdelning arbetade med terrorattentatet på Bali. Det fick honom att vilja förstärka krisberedskapen på ambassaden i Thailand.
Kaarlo Laakso har arbetat på UD sedan 1983. När DN frågar honom hur många krisövningar han deltagit i, före Jonas Hafströms initiativ i höstas, blir han tyst en stund.
- Nej, en krisövning av den här typen har jag aldrig varit med om.