- Jag tycker att vi ska diskutera internt innan vi går ut i medier. Efter förbundsstyrelsens möte i morgon kan jag tänka mig att kommentera, säger Jens Lundberg, SSU-ordförande i Stockholms stad och medlem i förbundsstyrelsen.
Maktkampen inom SSU har en lång historia av omfattande stridigheter mellan höger- och vänsterfalangen. Under andra halvan av nittiotalet blev konflikterna särskilt påtagliga. Vid kongresserna 1997 och 1999 var det öppen ledarstrid och såren revs upp.
Efter millennieskiftet tilltog kampen mellan distrikten om att få så stora medlemstal som möjligt. Värvningsförsöken blev aggressiva.
Antalet medlemmar i distrikten är avgörande för makten inom förbundet eftersom det avgör hur många mandat distrikten får på kongressen.
Antalet medlemma bestämmer därför också vem som blir förbundsordförande.
År 2003 blev Ardalan Shekarabi vald till SSU-ordförande. Under 2004 avslöjades omfattande fusk i Shekarabis personvalskampanj.
Avslöjanden om medlemsfiffel fortsatte under 2005. För att plåstra över såren tillsattes en "Framtidskommission" som fick gehör för en samförståndslösning. På kongressen 2005 fördelades poster i förbundsstyrelse och kansli jämnt mellan höger- och vänsterfalangen. I den högsta toppen fick högerfalangen en representant genom Anna Sjödin och vänsterfalangen fick en representant genom förbundssekreteraren Mattias Vepsä.
Jens Ohlsson, distriktsordförande i Skåne som räknas till vänsterfalangen, tror inte att Anna Sjödins avgång har så stor påverkan på kampen mellan höger och vänster inom SSU:
- Maktuppdelningen som skedde 2005 kvarstår. Jag har inga andra ambitioner. Läget i SSU har aldrig varit så bra som efter förra kongressen. Det har varit otroligt framgångsrikt. Det är väldigt bra för SSU att koncentrera på samarbete i stället för att bekämpa varandra, säger Jens Ohlsson till DN.se.
I januari i år ledde ett krogbråk på Crazy Horse i Stockholm till att Anna Sjödin, i oktober, fälldes i tingsrätten för våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, egenmäktigt förfarande och förolämpning, att ha kallat en vakt för "svartskalle". Sedan dess har många väntat på att hon ska gå.
- Vi stödjer beslutet till 100 procent och är glada att hon landat själv i det. Det ger oss en chans att bedriva politik och förnya organisationen, säger Daniel Mathisen, distriktsordförande i Stockholms län, som räknas till högerfalangen.
Även Elin Norén, förbundsstyrelsemedlem från högerdistriktet Uppland, tycker att det var bra att Anna Sjödin avgick. Både Daniel Mathisen och Elin Norén betonar att Anna Sjödens ordförandeskap haft en positiv effekt på konflikten mellan höger- och vänsterfalangen, men ingen av dem har någon direkt åsikt om ifall uppdelning av styrelseposter kommer att fortsätta.
- SSU nu är mindre konfliktfyllt än det var för ett år sedan. Vi pratar med varandra och det är möjligt att komma fram till en gemensam åsikt. Den uppdelning som har varit kanske fortsätter. Det kan krävas millimeterrättvisa för att vi ska komma lite längre i konfliktlösning, säger Elin Norén till DN.se.
Söndag klockan 17 har förbundsstyrelsen ett krismöte i Stockholm. Då kommer man att besluta om hur ordförandefrågan ska lösas. Det finns ingen uppenbar efterträdare till Anna Sjödin. Sedan hon tog timeout har hennes roll skötts av förbundssekreteraren Mattias Vepsä.
- Jag förutsätter att Mattias fortsätter till och med kongressen, säger Daniel Mathisen.
I augusti 2007 är det dags för nästa ordinarie kongress. För närvarande tyder uppgifter på att de olika distrikten försöker positionera sig inför valet av ny ordförande och styrelse.
Än så länge vet ingen hur många mandat som de olika distrikten kommer att få eftersom det fortfarande finns stor osäkerhet kring medlemssiffrorna efter det tidigare mycket omfattande fusket.