Debatten om piratkopiering har lyft till en ny nivå med avslöjandet om att USA hotat med handelssanktioner. Det är knappast någon röstvinnare i valrörelsen att framstå som knähund till president George Bush och Hollywoods nöjesindustri.
Det måste betecknas som anmärkningsvärt att höga regeringstjänstemän kallar till sig åklagare och talar allvarsord om att USA hotat med handelssanktioner mot Sverige kopplade till deras arbete med piratkopiering.
Justitiedepartementet försöker nu dementera att regeringen ägnat sig åt det som kallas ministerstyre, och hävdar att det inte varit tal om "hot", utan bara normal kritik från amerikanskt håll. Man förnekar detaljer, i hopp om att det ska framstå som att hela historien är uppdiktad. Helt enligt Dementiskolans första lektion.
Problemet för regeringen är att justitiedepartementets undfallenhet för Hollywoods lobbyister finns på pränt.
I svarsbrevet från justitieminister Thomas Bodströms statssekreterare Dan Eliasson till Hollywood ges beskedet att regeringen beslutat att ge instruktioner till åklagare och polis att öka insatserna mot piratkopiering, och att det ska ske inom tre månader.
Brevet innehåller en närmast pliktskyldig formulering om att regeringen enligt svenska grundlagen inte får agera i ett särskilt fall. Men direkt i meningen efter försäkrar statssekreteraren: "Jag kan emellertid försäkra er att jag kommer att följa polisens och åklagarnas agerande vad gäller brott mot copyrightreglerna på internet mycket noga. Och jag kommer inte att tveka att om nödvändigt initiera ytterliga åtgärder för att öka deras effektivitet."
Vad är det då för sanktionshot som får regeringen att agera på ett sätt som kan tolkas som att den tassar på gränsen till grundlagsbrott?
I världshandelsorganisationen WTO, som reglerar handeln och eventuella sanktioner, finns ingen sådan "svart lista". Enligt den statliga handelsmyndigheten Kommerskollegium finns det inte ens någon enighet bland världens WTO-länder om att copyrightfrågorna på internet ingår i världhandelsreglementet.
Däremot har USA:s handelsmyndighet en egen "watch list" över länder som har lagar och regler på det här området som den amerikanska regeringen ifrågasätter. På den senaste listan finns hela 83 länder med, inklusive hela EU. Sverige har funnits med tidigare, bland annat för kassettskatten och offentliggörandet av scientologernas bibel.
Det är få "sanktionshot" som verkligen leder till handelssanktioner, och skulle USA fundera på att agera mot Sverige vet man att det kan leda till hårda motsanktioner från hela EU.
Att hamna på USA:s "watch list" är alltså inget som borde leda till skrämselhicka hos regeringen.
Därför är det svårt att förstå justitiedepartementets agerande som annat än en följd av regeringens ivriga önskan att inte stöta sig med supermakten USA. Den blev tydligt uttalad efter terrorattackerna den 11 september 2001, och fick genomslag som tydligast när CIA-plan i hemlighet fick forsla bort de terrormisstänkta egyptierna från Sverige.
Bland svenska folket är inställningen till den amerikanska regeringen snarast negativ. Förtroendemätningar för president Bush ger extremt låga värden.
Därför kommer regeringens dementimaskin nu att gå på ännu högre varv för att ett av socialdemokraternas trumfkort, justitieminister Thomas Bodström, inte ska behöva gå ut i valrörelsen stämplad som ministern som skrapar med foten inför supermakten.