Hård strid om skolbetygen

Publicerat 2007-12-29 18:22

Betygsförhandlingarna ser ut att braka samman innan de ens har börjat. Jan Björklund (fp) ratar socialdemokraternas krav och tänker driva igenom nya betygsliknande omdömen redan i årskurs ett. Socialdemokraterna riktar skarp kritik mot utbildningsministern.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

DN Teman i artikeln

Så vill partierna utforma betygen

Betygen är en av grundbultarna i den svenska skolan. I vår ska ett nytt betygssystem presenteras. Regeringen kommer att bjuda in oppositionen till förhandlingar. Men partierna står långt ifrån varandra.

I dag får svenska elever betyg från årskurs åtta. I grundskolan finns nationella prov i årskurserna fem och nio. Proven i årskurs fem är dock inte obligatoriska för kommunerna. Skriftlig information om eleverna får enligt grundskoleförordningen inte ha karaktären av betyg.

Så här ser de olika partierna och Lärarnas riksförbund på betyg, nationella prov och skriftliga omdömen:

Skriftliga omdömen:
Regeringen vill ge kommunerna rätt att införa betygsliknande skriftliga omdömen redan från årskurs ett.
Socialdemokraterna säger nej till betygsliknande omdömen i årskurs ett. Vill behålla dagens system där skriftliga omdömen är tillåtna så länge de inte utformas som betyg.
Vänsterpartiet säger bestämt nej till betygsliknande omdömen från årskurs ett. Partiet anser istället att skolan ska satsa på att förbättra utvecklingssamtalen. Accepterar dock skriftliga omdömen så länge de inte utformas som betyg.
Miljöpartiet säger också nej till betygsliknande omdömen, men motsätter sig inte skriftliga omdömen i årskurs ett. Men de ska vara "som skriftliga versioner av utvecklingssamtalen" och inte innehålla några siffror.
Lärarnas riksförbund avvisar regeringens förslag och föreslår istället skriftliga omdömen baserade på nationella prov. Betonar att omdömena ska vara likadant utformade i hela landet och inte utformas som betyg.

Nationella prov:
Regeringen vill införa nationella prov från årskurs tre.
Socialdemokraterna är redo att acceptera nationella prov från årskurs tre under förutsättning att skolor som har det svårt får mer resurser.
Vänsterpartiet säger nej till fler och tidigare nationella prov. Vill istället satsa på fler lärare och specialpedagoger. Accepterar dock de prov som finns i dag.
Miljöpartiet vill behålla dagens system men efterlyser mer forskning på området och är redo att omvärdera sitt beslut.
Lärarnas riksförbund går ett steg längre än regeringen och vill införa nationella prov redan i årskurs ett.

Betyg:
Regeringen vill att skolorna delar ut betyg till eleverna i årskurs sex.
Socialdemokraterna kan tänka sig betyg redan från årskurs sex eller sju. Partiledningen har fått ett förhandlingsmandat från partiets förtroenderåd att tidigarelägga betygen.
Vänsterpartiet accepterar dagens ordning "till nöds", men målet på sikt är att avskaffa betygen helt och hållet.
Miljöpartiet accepterar dagens system men vill på sikt ersätta betygen med skriftliga omdömen. Efterlyser mer forskning om betygens nytta och är redo att ompröva sin hållning om forskningen kan visa att betygen leder till ökade kunskaper.
Lärarnas riksförbund vill införa betyg från årskurs sex. Spelar mindre roll om det blir på hösten eller på våren.

- Det är bekymmersamt att inte Jan Björklund tar frågan på allvar. Skolan behöver långsiktiga spelregler, säger Marie Granlund (s), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

På lördagens DN Debatt skrev hon tillsammans med partiledaren Mona Sahlin att socialdemokraterna vill göra upp om skolpolitiken över blockgränsen. Men i artikeln kräver de att regeringen skjuter upp beslutet om betygsliknande omdömen för sjuåringar. Något som inte accepteras av utbildningsministern.

- Sverige måste lämna flumskolan genom mer fokus på kunskapsresultat. Ju fler som står bakom sådana reformer desto bättre. Skriftliga omdömen med tydliga besked till föräldrarna är därför ett viktigt beslut, som kommer att fattas under våren 2008, skriver Jan Björklund i en kommentar till DN.se.

Marie Granlund uppfattar beskedet som att regeringen inte vill ha någon bred uppgörelse.

- Kommentaren är nedslående, säger hon. Man kan inte låsa sig innan förhandlingarna har börjat, det är omoget.

Det nya betygssystemet kommer att presenteras i vår. Regeringen kommer att bjuda in oppositionen till förhandlingar, men parterna står långt ifrån varandra. Vänsterpartiets Rosanna Dinamarca förstår inte socialdemokraternas iver. Både regeringen och Mona Sahlin fokuserar för mycket på betygen, anser hon.

- Att förhandla om betyg i sexan, sjuan är uteslutet för vår del. Jag har svårt att se vad de här samtalen ska leda till, säger hon.

Regeringen vill ha betyg i årskurs sex, nationella prov i trean och betygsliknande omdömen redan i årskurs ett. Såväl vänsterpartiet som miljöpartiet motsätter sig alla tre delarna i förslaget. Socialdemokraterna är beredda att tillmötesgå regeringen på de två första punkterna, men säger bestämt nej till den tredje.

- Det är ju helt förfärligt att dela ut betyg till sjuåringar, säger Marie Granlund.

Vänsterpartiet vill på sikt avskaffa betygen, men kan "till nöds" acceptera betyg från årskurs åtta som vi har i dag. Miljöpartiet är i grunden motståndare till dagens betyg men efterlyser samtidigt mer forskning om betygens inverkan på elevernas lärande.

- Om forskningen kan visa något annat så är vi beredda att ompröva vår inställning, säger Mats Pertoft, miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson.

Ulrika Carlsson (c), som tillträder som ordförande i riksdagens utbildningsutskott den första januari, är kritisk till socialdemokraternas krav. De skriftliga omdömena ska inte blandas ihop med betyg, menar hon. Det handlar om att ge föräldrarna information om hur barnen klarar sig i skolan. Hon tycker också att socialdemokraterna borde ägna mer energi åt sin egen politik.

- Det är svårt att diskutera med socialdemokraterna eftersom de inte har någon klar utbildningspolitik. Det är omöjligt att veta vad de vill, säger hon.

Fredrik Öjemar