S = Socialdemokraterna
M = Moderaterna
C = Centerpartiet
Fp = Folkpartiet
Kd = Kristdemokraterna
V = Vänsterpartiet
Mp = Miljöpartiet
Jl = Junilistan
Sd = Sverigedemokraterna
Pp = Piratpartiet
Fi = Feministiskt initiativ
1. Är ditt parti för att den fria rörligheten även ska gälla i praktiken för samkönade par likaväl som olikkönade par?
D.v.s. att jobba för att homoäktenskap, partnerskap och liknande lagar i vissa länder erkänns när ett samkönat par flyttar till ett annat land.
Ja, möjligen eller nej?
Ja: S, m, c, fp, kd, v, mp, jl, pp, fi
Möjligen:
Nej: Sd
2. Är ditt parti för EU-kommissionens förslag om att alla länder i unionen ska ha lagar som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom alla samhällsområden?
D.v.s. förutom inom arbetsmarknaden även vid försäljning av varor och tjänster, bostadsmarknaden, socialtjänsten etc. Idag är länder inom EU skyldiga att ha lagar mot diskriminering p.g.a. kön och etnicitet inom alla samhällsområden medan de bara måste ha förbud mot diskriminering p.g.a. sexuell läggning inom arbetsmarknaden.
Ja, möjligen eller nej?
Ja: S, m, c, fp, kd, v, mp, jl, pp, fi
Möjligen:
Nej: Sd
3. Är ditt parti för att EU ska föreslå att alla länder inom unionen ska ha förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet (alltså skydd för transpersoner)?
Idag gäller EU:s diskrimineringsförbud bara för transsexuella (människor som planerar eller har juridiskt bytt kön) och då främst inom arbetsmarknaden. Däremot inget lagligt skydd för övriga transpersoner t.ex. transvestiter. Sverige är ett av få EU-länder som idag har förbud mot diskriminering p.g.a. könsidentitet.
Ja, möjligen eller nej?
Ja: S, m, c, fp, kd, v, mp, jl, pp, fi
Möjligen:
Nej: Sd
4. De senaste åren har EU-parlamentet och Europadomstolen för mänskliga rättigheter krävt att alla länder respekterar vissa centrala mänskliga rättigheter för HBT-personer t.ex. rätten att anordna gayparader, rätten för transsexuella som biologiskt bytt kön att även få juridiskt byta kön, att åldersgränsen för homorelationer och heterorelationer ska vara lika etc.
Menar ditt parti att det är viktigt att EU-parlamentet offentligt och tydligt kritiserar de medlemsländer som inte respekterar sådana rättigheter och att EU-parlamentet jobbar för att alla medlemsländer som har den typen av diskriminerande lagar ändrar dem?
Ja, möjligen eller nej?
Ja: S, m, c, fp, kd, v, mp, jl, pp, fi
Möjligen:
Nej: Sd
Vi kan alltså konstatera att 10 av 11 partier besvarat alla fyra frågorna med ja vilket givetvis är mycket positivt. Tre partier, kristdemokraterna, junilistan och moderaterna, har dock vissa reservationer i sina svar. Kristdemokraterna menar att det bara bör bli en samordning inom EU av de länder som redan har partnerskapslagar. Kd är emot att försöka få länder utan homoäktenskaps- och partnerskapslagar att ge juridiska rättigheter åt samkönade par som ingått äktenskap eller partnerskap i ett annat land.
Junilistan skriver i sitt svar att det är rätt att "argumentera" för en samordning av EU-länders accepterande av homoäktenskap och partnerskap från andra länder, men de vill vara försiktiga med en mer juridisk samordning på EU-nivå. Moderaterna tydliggör i sitt svar att EU visserligen bör ha direktiv om att alla medlemsländer ska vara skyldiga att ha lagar mot diskriminering av HBT-personer men partiet menar att direktiven inte ska vara "för detaljerade". Men i allt väsentligt är de 10 partierna eniga om att EU-parlamentet bör jobba med de fyra HBT-reformerna för att förenkla för individer som är homosexuella, bisexuella och transpersoner.
Det som är mest förvånande är att kristdemokraterna säger ja till alla fyra reformerna i enkäten. Partier har ju ofta varit emot förbättringar för homosexuella inrikespolitiskt i Sverige, senast när Sveriges riksdag blev för en könsneutral äktenskapslag. En orsak till att kd som parti är mer positiva till reformer på EU-nivå kan vara att det är fokus på mer centrala mänskliga rättigheter för HBT-personer t.ex. rätten till gayparader eller lagar mot diskriminering inom arbetsmarknaden. Rättigheter som idag inte är politiskt kontroversiella i den svenska riksdagen.
Sverigedemokraterna är ensamt om att säga nej till några av de fyra HBT-reformerna. Inte nog med det, de säger nej till alla fyra reformerna. Betyder det att man av den orsaken kan döma ut sd som ett HBT-fientligt parti? Nej, så enkelt måste det inte vara. Sverigedemokraterna är ju inrikespolitiskt för partnerskapslagen och säger ja till antidiskrimineringslagar som bl.a. skyddar HBT-personer. Partiet själv hänvisar till nationell själbestämmanderätt. Sd skriver i sitt svar "Svaret på samtliga frågor är att detta inte är en fråga för EU, utan en fråga för de nationella parlamenten. Vi anser inte att EU skall ha någon som helst bestämmanderätt i frågor som tex kan röra nationella äktenskapslagstiftningar, religiösa och kulturella traditioner, diskrimineringslagstiftning osv."
Till viss del ska man givetvis respektera det, man måste inte vilja att EU ska jobba för allt som man i sak är för. Det som är ganska extremt är annars att sd tydligen menar att förbud mot gayparader eller förbud mot att den som biologiskt bytt kön även ska få juridiskt byta kön är "religiösa och kulturella traditioner" (som tydligen bör respekteras enligt partiet) istället för kränkningar av centrala mänskliga rättigheter. Sd:s svar tydliggör att partiet inte vill jobba för mänskliga rättigheter för HBT-personer om partiet blir representerat i EU-parlamentet. Här avviker de helt från de övriga 10 partierna.
2. EU-valprogrammen (eller motsvarande) från partierna.
Den andra delen som jag granskat när det gäller HBT-rättigheter är partiernas EU-valprogram eller motsvarande. De är intressanta av två orsaker, dels för att de ger information om vilka HBT-rättigheter som olika partier vill jobba för, men de berättar också om partierna har intresse av att prioritera HBT-arbetet i sitt utåtriktade material.
10 av 11 partier har någon typ av EU-valprogram. Det parti som inte har det är piratpartiet men eftersom de på sin hemsida hänvisar till sitt principprogram så har jag granskat det istället. Ett EU-valprogram och principprogram är visserligen två olika typer av dokument men jag bedömer att det trots det blir ganska rättvisande eftersom piratpartiet ofta berättar om sina principer som de ska följa i EU-parlamentet om de blir representerade där.
Man kan då konstatera att av de 11 partierna så saknar 2 av dem helt något om rättigheter för homosexuella, bisexuella och transpersoner i sina EU-valprogram. Det är inte med i kristdemokraternas valmanifest och inte i det EU-valprogram som partiet sa ja till sommaren 2008. Sd har inte heller något om HBT-rättigheter i sitt EU-valprogram.
Tre partier, socialdemokraterna, moderaterna och piratpartiet har med rättigheter för homosexuella och bisexuella i sina respektive program inför EU-valet men inget om transpersoners rättigheter. Det senare förtjänar kritik. Visserligen är det bra och viktigt att jobba för homoreformer men det betyder ju inte att transpersoner automatiskt får en bättre situation. Det är viktigt att även explicit ha med transpersoners rättigheter i ett politiskt program.
Övriga 6 partier, centerpartiet, folkpartiet, vänsterpartiet, miljöpartiet, junilistan och feministiskt initiativ har EU-valprogram som innehåller såväl homo- och birättigheter som transrättigheter.
3. De svenska ledamöterna i EU-parlamentet 2004-2009.
ILGA-Europa (motsvarigheten till RFSL på Europanivå) har gjort en sammanställning av hur ledamöterna i EU-parlamentet röstat om sex viktiga HBT-vänliga resolutioner den senaste mandatperioden (2004-2009). Det handlar om att fördöma diskriminering och trakasserier mot HBT-personer i t.ex. Polen och Lettland. Det handlar också om att jobba för ett tydligt diskrimineringsskydd för homosexuella och bisexuella i hela EU.
Av de 19 ledamöterna från Sverige i EU-parlamentet så är det 13 som har har röstat ja till de sex HBT-vänliga resolutionerna vid alla tillfällen de varit närvarande.
Jan Andersson (s)
Anna Hedh (s)
Inger Segelström (s)
Åsa Westlund (s)
Göran Färm (s)
Jens Holm (v)
Eva-Britt Svensson (v)
Helene Goudin (junilistan)
Lena Ek (c)
Olle Schmidt (fp)
Anders Wijkman (kd)
Carl Schlyter (mp)
Maria Robsahm (tidigare fp nu feministiskt initiativ)
Följande svenska ledamöter har röstat nej vid en av de sex omröstningarna.
Charlotte Cederschiöld (m)
Christofer Fjellner (m)
Anna Ibrisagic (m)
Följande svenska ledamöter har röstat nej vid två av de sex omröstningarna.
Gunnar Hökmark (m)
Nils Lundgren (junilistan)
Följande svenska ledamot har röstat nej vid tre av de sex omröstningarna
Lars Wohlin (tidigare junilistan nu kd)
Jag ska förtydliga att det kan vara flera orsaker till att en ledamot röstar nej till en resolution i EU-parlamentet. Det måste alltså inte ha att göra med att de menar att HBT-rättigheter är oviktiga. De kan tycka att resolutionen är bra i sak men att det inte är något som EU bör uttala sig om utan att det är ett ansvar för de nationella parlamenten. Men givetvis kan det också vara så att de är är emot sakinnehållet.
Men bortsett från det så ger omröstningsresultaten en indikation om att de allra flesta EU-parlamentsledamöter röstar HBT-vänligt. Främst är det Lars Wohlin (kd) men även Nils Lundgren (junilistan) och Gunnar Hökmark (m) som röstat nej till HBT-vänliga resolutioner.
Källa: Bengt Held.