Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Hemliga samtalen som kan ställa in nyvalet

Regeringen och Alliansen sitter sedan några dagar i hemliga förhandlingar om hur ett nyval ska kunna förhindras. Det bekräftar nu även DN:s källor. Enligt statsvetare finns tre huvudmöjligheter för en lösning.

Uppgifterna fördes först fram i SVT:s Gomorron Sverige på måndagen men kunde därefter bekräftas även av DN:s källor. Dessa gör gällande att diskussionerna främst handlar om hur Sverige ska kunna regeras i minoritet – och framförallt hur en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget.

Regeringen har förberett ett beslut till den 30 december om att utlysa nyval. Men hittar man en överenskommelse med Alliansen är det möjligt att Stefan Löfven i mellandagarna meddelar att extravalet i mars ställs in.

– Det finns starka skäl på båda sidor för att undvika ett extra val, både för alliansen och Socialdemokraterna, säger s-märkta statsvetaren Ulf Bjereld.

För Socialdemokraterna är en ny valrörelse ett vågspel där risken är att man förlorar den nyligen återvunna regeringsmakten. På allians-sidan innebär extra val framförallt osäker terräng för de enskilda partierna.

– Moderaterna har ett i stort sett helt okänt namn som ny partiledare, Kristdemokraterna balanserar återigen på fyra-procentspärren och Folkpartiet skulle gå in i en ny valrörelse med samma partiledare efter att precis ha gjort sitt näst sämsta val någonsin, säger Ulf Bjereld.

I princip finns det tre huvudmöjligheter för hur en så-undviker-vi-extra-val-uppgörelse skulle kunna se ut.


1. Juridisk lösning
Det vill säga att man kommer överens om regelförändringar i någon form som garanterar minoritetsregeringars möjlighet att få igenom sin budget. Det förslag som luftats tidigare har gått ut på att riksdagspartierna inte längre ska ha möjlighet att rösta på något annat partis budgetförslag efter att det egna förslaget röstats ner.

En inte helt osannolik lösning enligt Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, som dock manar till viss försiktighet.

– Om man hör på vad partierna har sagt tycks det vara något som de överväger. Men detta vore något som närmar sig karaktären av en konstitutionell förändring, eller åtminstone väldigt grundläggande spelregler. Normalt är det sådant som man inte gör så här hastigt utan låter utreda noggrannt eftersom det kan medföra effekter som kan vara svåra att överblicka.

 

2. Politisk lösning nummer ett
Allianspartierna deklarerar en försäkran om att man under de kommande åren fram till nästa val inte kommer att lägga fram några fler gemensamma budgetar, utan kommer lägga partispecifika förslag fram till 2018. Löfven-regeringen får då regera resten av detta året med den budget som nu ligger, men därefter kommer man få igenom sin egen budget under de kommande åren. Utan en samlad Alliansbudget kommer Sverigedemokraterna nämligen att sakna ett tillräckligt stort budgetalternativ att rösta emot regeringen med.

Det som talar emot denna lösning är enligt Jonas Hinnfors att det skulle kunna se ut som att Alliansen ger med sig och ger upp, vilket kan uppfattas som negativt av väljare och kanske framförallt partiernas gräsrötter. Dessutom skulle det kunna öppna för regeringspartiernas möjligheter att köra in kilar i allianssamarbetet inför nästa val 2018.

– För Löfven kommer det så klart också svida en del att regera ett helt år med Alliansen budget, säger Jonas Hinnfors.


3. Politisk lösning nummer två
För att blidka de gräsrötter som eventuellt redan börjat vässa plakatstolparna inför en ny valrörelse kan politisk lösning nummer ett kombineras med en bredare uppgörelse i vissa centrala frågor. Då skulle båda sidor kunna hävda att de tagit ansvar samtidigt som ingen av dem behöver tappa ansiktet och se ut som den som gett med sig.

– Löfven får ju då eftergiften att alliansen förbinder sig att inte gå fram med några fler gemensamma budgetar under mandatperioden, och i gengäld skulle han kanske behöva erbjuda något tillbaka, säger Jonas Hinnfors.

Samtidigt kanske man även kunde komma överens om några mindre tilläggsbeslut redan under det kommande året för att mildra regeringens dilemma att behöva regera med motståndarbudgeten.

– Det finns ju ett antal områden där man faktiskt står varandra relativt nära. Vill man skjuta på själva besluten skulle överenskommelser också kunna handla om gemensamma beslut om breda utredningar exempelvis i energifrågan och försvaret, säger Jonas Hinnfors.

Men det är bråttom, bråttom om de förhandlingar som alltså ska ha pågått under ett par dagar ska nå i hamn i tid. Varken Stefan Löfvens presstab eller motsvarigheterna på Allianssidan vill kommentera uppgifterna om samtalen. Oscar Karlflo, pressekreterare hos Moderaterna, varken bekräftar eller dementerar:

– Det är inga uppgifter som vi kommenterar. Och det är det enda svaret du kommer att få från oss, säger han.

Enligt källor till DN ska dock förhandlingarna från regeringens sida ledas av finansminister Magdalena Andersson (S). Motparten har varit allianspartiernas gruppledare, förutom för Kristdemokraterna som representeras av vice gruppledaren Jakob Forssmed.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.